Usch!
Det är väl den enda rimliga sammanfattningen av ÖFK:s helgresa till Kalmar. Lagkaptenen Brwa Nouri kastades av planet på Bromma sedan har tjurat med kabinpersonalen och desutom förlust (2–1) på Guldfågeln arena.
Det är inte så länge sedan jag skrev att ÖFK skulle åka på en och annan tjuvsmäll under den här högintensiva fotbollshösten, så måste det bli när det matchas flera gånger i veckan. Men knappast hade jag räknat med att laget skulle bli indraget i ett bråk med flygplanspersonal, sånt drabbar bara påverkade rockstjärnor och berusade charterturister... Men ÖFK och lagkaptenen Brwa Nouri? Tidigt en lördagsmorgon, på väg till bortamatch? Nä, det händer inte, kan inte hända. Men lika förbannat. Det hände!
Oavsett vem eller vilka som hade en dålig dag där på Bromma flygplats den här lördagsförmiddagen så är incidenten inte bara en tjuvsmäll på den tuffa höstresan. Det är ett skott i foten på hela ÖFK och allt det som klubben säger sig stå för. Värdegrunden, ett skitord som egentligen inte betyder ett skvatt men som alla med lite makt svänger sig med så fort de får chansen. Men ändå; som fått många fler än bara fotbollsnördar, inte minst många kvinnor, att engagera sig i klubbens göranden och låtanden. Brwa Nouri skulle helt enkelt inte ha fått spela söndagens match som en markering till alla dem som inte riktigt har koll på elitfotbollens alla smutsigheter, för dem som så gärna vill tro att ÖFK inte är ”som alla andra”. Efter det här, och några andra intermezzon (en beramad rattfylla förra säsongen, till exempel), så vet vi att även ÖFK består av människor som du och jag med de fel och brister vi har. Tro inget annat!
Vad det här flygbråket hade för inverkan på söndagens insats mot Kalmar FF är givetvis omöjligt att säga. Men klart är att den här typen av händelser stjäl massor av energi av såväl spelare och ledare, annat vore orimligt. Och det kan vi väl alla vara överens om; det var ett ÖFK utan energi som uppträdde på Guldfågeln arena. Trots ett massivt övertag i bollhållandet så var det bara i korta sekvenser i första halvlek (som när man tog ledningen, Ludvig Fritzson) som man lyckades skaka hemmalaget. I övrigt hände nästan ingenting. Fem avslut berättar väl hela sanningen.
Graham Potter hade till den här matchen bytt ut åtta spelare från startelvan mot Malmö FF i onsdags, bara Ronald Mukiibi, Nouri och Jamie Hopcutt var kvar. Det märktes. I den 3–5–2-uppställning som inledde såg det darrigt ut i försvaret, inte minst när man själva hade bollen, och på topp fungerade inte samarbetet mellan Hopcutt och Johan Bertilsson. Det var egentligen bara på det centrala mittfältet (Fritzson, Nouri, Curtis Edwards) som ÖFK var bättre än hemmalaget men det räckte inte den här gången.
Några noteringar; # Sam Mensiro var, som mittback i mitt tycke, planens dominant förra söndagen då Sirius krossades med 5–0 på bortaplan. Den här gången var skärpan som bortblåst, inte minst var passningsspelet för dåligt. Ett slarvigt Mensiro-uppspel bäddade också för Kalmars 1–1-mål, bara tre minuter efter det att Fritzson tryckt in ÖFK:s ledningsboll.
# Jag blir alltid lite orolig när Tim Björkström ställs inför en-mot-en situationer. Kolla Kalmars segermål så förstår ni vad jag menar… Alltså, så får en försvarsspelare inte uppträda. Det är bara att bjuda forwarden på en sida (vanligtvis utåt) och inget annat! Jonathan Ring fick Björkström att snurra som en propeller innan han lyfte in bollen bakom Andreas Andersson.
# Jag blev heller inte imponerad av Dennis Widgrens insats vid Kalmars första mål. Men Dennis spelade 1–1 med sig själv då han i slutet av matchen styrde en ”givet” mål utanför stolpen.
# Patrick Kpozo har inte fått så många chanser sedan han kom till ÖFK i somras. Det förstår jag, insatsen i dag var för dålig trots att han stod för en snygg framspelning till ÖFK:s ledningsmål.
# Jamie Hopcutt såg ut att ha straffmissen mot Malmö, matchens sista spark, kvar i huvudet. Helt vilsen den här gången, tyvärr.
# Den här förlusten tog illa i tabellen. Nu blev det väldigt långt till tvåan(Djurgården) och trean (AIK).
Till sist; Nu gäller det för ÖFK, ja, då menar jag hela klubben, att ruska av sig den här synnerligen, på alla plan, bedrövliga helgen. Redan på torsdag väntar nya tuffa papper, Hertha Berlin i Europaspelet. Inte minst blir det viktigt att klara av förspelet till matchen. ÖFK måste helt enkelt ha en strategi hur man ska hantera frågorna kring Nouri och flygplansbråket. För frågorna kommer att ställas, om och om igen ända fram till avspark. Så fungerar mediadramaturgin kring den här typen av händelser. |