Efter två omgångar så fortsätter de tippade topplagen Själevad och Frösön att hålla alla poäng säkrade. Sundsvall och Selånger hakar på så här långt. Själv har jag inte bestämt mig för vilken klass årets div 2 södra Norrland håller, men jag tror inte att den är högre än förra året.

Själevad tog en kassaskåpssäker seger borta mot Bollnäs med 4-1. Bollnäs tränare Tomas Åhlström var betydligt mindre nöjd med insatsen mot Själevad jämfört med matchen mot Frösön, och Bollnäs var betydligt längre från poäng denna gång.

Frösön själva fick det så jobbigt med Matfors som jag anade. Men genom sin genomgående bästa spelare, Emma Eriksson, lyckades de vända 1-3 underläge till en seger med 4-3. Frösön var tydligen mycket missnöjda med första halvlek. Matfors kan nog störa de flesta lag i serien, men torde vara det lag som är mest känsliga för skador på nyckelspelarna.

Selånger avgjorde i sista minuten borta mot Team Hudik till seger 2- 1. Selånger är säkert väldigt nöjda med den start i serien de fått, eftersom de varit mycket hårt drabbade av skador. Full pott efter två matcher.

Tyvärr hade jag av skilda skäl inte möjlighet att se KD:s hemmapremiär. De hade, liksom Matfors, en ledning med 3-1 och är naturligtvis missnöjda med att släppa den. Men det blev i alla fall en poäng. Om jag förstått saken rätt spelade KD en riktigt trevlig anfallsfotboll, men hade istället tydligt svårt att få kontroll på exallsvenska Sara Solberg, som gjorde Remsles alla tre mål.

För Opes del startade de matchen på samma positiva sätt som de genomförde premiären mot Själevad. En intensiv press på motståndarna gav dem ingen ro, och spelet var nästan konstant lagt på Sundsvalls planhalva. Ett tidigt ledningsmål på en mycket fin frispark från Åse Perman borde ha gett ännu mer energi. Men strax efter det ledningsmålet så hände något för Opetjejerna. Istället för att jobba på det fantastiskt fina sätt som i Övik, där man likt ett trimmat fiskstim täckte upp för varandra och mellan lagdelarna, började de flesta spelarna mest beskåda de lagkompisar som var närmast bollen och tycktes mer hoppas att det skulle gå bra, än att själva backa upp i situationen. Det släppte naturligtvis in Sundsvall i matchen och sedan under större delen av kvarvarande tid var det Sundsvalls match. Ope skapade ingen riktigt klar målchans och att Sundsvall vann rättvist var det ingen tvekan om, men naturligtvis något mål för stort.

Det Ope absolut ska ha med sig är att man tveklöst visar att det finns tillräckliga kvalitéer för div 2 i laget. Men om man ser till större delen av matchen mot Sundsvall så behövs bl a mer rörelse utan boll, större beslutsamhet och mer mod när höjdbollarna närmar sig mål vid fasta situationer, såväl offensiva som defensiva.

I nästa omgång ska Ope åka till Bollnäs, och då får man finna sig i att nästan vara favoriter i mina ögon. Detta då Ope visat upp ett betydligt bättre eget spel än vad Bollnäs visade upp i den match jag såg, och som enligt deras tränare varit den bästa av de två man spelat. I Medelpadsderbyt mellan Selånger och Sundsvall tror jag Sundsvall kniper sin tredje trepoängare. Själevad slår säkert Matfors hemma, medan det ligger närmast till hands att tro att Remsle och Team Hudik delar på poängen. På fredag kl 19 är det dags för årets första emotsedda derby på Lövsta, där Frösön tar emot KD. Frösön ska naturligtvis vinna den matchen, men derby är derby och det skulle inte förvåna mig om det istället blir oavgjort.

Jag har oxå roat mig med att jämföra de jämtländska lagen litegrann, och idag tar jag upp medelåldern i lagen. Då har jag tittat på hela A-trupperna och endast på födelseår. Trupperna är dock väldigt olika stora, Frösöns 31 spelare, Opes 25 och KD:s 21. Skulle man bara titta på de spelare som faktiskt spelat div 2-fotboll hittills, så skulle t ex Frösöns medelålder stiga betydligt. Trots det har Frösöns trupp den högsta medelåldern med 19,3 år följda av KD med 18,8 och Ope med 18,4 år. Det visar på ett av damfotbollens större problem, nämligen svårigheterna att få tjejerna att fortsätta att satsa på fotbollen sedan de lämnat tonåren. Det skapas tyvärr ofta en känsla hos 20-åriga spelare att de börjar bli för gamla redan då, när de egentligen ska börja sina viktigaste utvecklingsår som spelare. Hur ska vi få våra 20-åringar att förstå att de fortfarande är väldigt unga och utvecklingsbara?