På vägen hem i bilen hörde jag en en radiointervju med Brwa Nouri.
-En sån här sak går det inte att sätta ord på, det är bara en enorm känsla.
Precis, hur i fridens dagar skall man få ihop nåt sorts referat efter en sån urladdning både på och runt plan. ÖFK:s resa i seriesystemet har inneburit många högtidsstunder naturligtvis men det här slår allt med råge, när till och med första halvlek avslutas med stående ovationer och ändå var ställningen fortfarande 0-0 och egentligen inget hade vunnits.
Första 45 var enligt min mening den i särklass mest gedigna insatsen under dom här åren, tempot, fantasin och hela tiden viljan att spela sitt egna spel. Graham Potter överraskar ofta och den här gången var tre man Curtis Edwards, Gabriel Somi och Jamie Hopcut i startelvan jämfört med bortamötet. Speciellt Edwards var ett lyckokast, en släpande roll bakom forwards där han förmodligen trivs allra bäst.
En tre backslinje med Ronald Mukiibi, Sotirios Papagiannopoulus och Tom Pettersson med Brwa Nouri och Fouad Bachirou som defensiva mittfältare och Hosam Aiesh, Edwards och Somi offensiva. Längst fram då Saman Ghoddos och Jamie Hopcutt. En fullträff från Potter där teknik, fart och fotbollshjärnan från Edwards firade triumfer.
Huruvida PAOK stördes av väder och konstgräs är naturligtvis inte lätt att veta men man verkade väldigt nöjda med tingens ordning via 0-0 och verkade klart beslutsamma om att inte släppa till något bakåt. ÖFK spelade sitt spel och som man spelade. Högersidan Edwards och Aiesh firade triumfer gång på gång och slet upp hål i den grekiska defensiven.
Andra halvlek lite lägre tempo och PAOK fortfarande lika uddlösa. Efter 53 minuter var man beredd att notera 1-0 men Hopcutts fina språngnick gick tätt utom. Marin Leovac stack emellan för grekerna men ett bra ingripande av Aly Keita.
Med halvtimmen kvar byts Somi ut till förmån för Ken Sema och genast blir det snurr på vänsterkanten. En felpass från Bachirou ställer till det men Keita med på noterna igen. En skottglad Edwards skjuter via en back till hörna och serverar Aiesh en snygg cross och ny hörna.
Mukiibi ut och in med Dennis Widgren. Bachirou ner på högerbacken i en ren fyrbackslinje. I 70:e minuten så 1-0, ett skott från Edwards strax utanför straffområdet styrs av Ghoddos intill stolpen förbi en chanslös Rodrigo Roy i PAOK målet. En stor palaver efteråt då Ghoddos var offside enligt grekerna. Fullständig eufori sju minuter senare då Ghoddos sätter förlösande 2-0 i en nästan identisk situation.
Tolv minuter plus tillägg att spela av vilket ÖFK gör med glans frånsett slutminuten då en frispark håller på att ställa till det men bollen rullar på nättaket och inte mellan stolparna. Slutsignal och en “TV-puckshög” av spelare och ledare. Vilken bragd, vilken sensation!
Svårt att plocka ut spelare efter en sån här lagisats men Aly Keita lugn o stabil längst bak och skönt att få revanschera sig efter knytnäven i Thessaloniki. “Sotte”, dirigenten där bak och Bachirou och Nouri med hästjobb också främst defensivt. Sen är Ghoddos i målform vilket ger hans värde ytterligare en knuff.
Edwards har varit ifrågasatt men i mina ögon konstruktören i ÖFK-maskinen, den blicken för vad som kan och skall hända är nästan magisk. Magiskt är också avancemanget till gruppspelet i Euro-League.
Alla olyckskorpar om bortkastade pengar på Arenan. Måste kännas skönt för Kindberg o company. Milan, Arsenal eller vad det nu månde bliva, here we come!!!
Text: Hasse Thor
Foto: Sune Elmroth
|