ÖFK - Arsenal 0-3 (0-2)

Skribenten: Hasse Thor

Att möta ett världslag som är mitt i sin säsong samtidigt som man har ett eget vinteruppehåll är naturligtvis ingen lätt historia att tugga i sig. Det räcker inte med träningsläger mot bra motstånd, den regelbundna matchpulsen blir lidande. Lite bortförklaringar kanske men man ville ju så gärna att ÖFK åtminstone i sin hemmaborg med förutsättningar rejält olikt dom som bjuds i London vintertid skulle fixa ett resultat så att bortamötet mot “The Gunners” levde.

Arsenal visade direkt att nån underskattning inte stod för dörren utan satte högsta fart direkt. Den individuella skickligheten på alla fötter parat med snabba kombinationer satte gång på gång ÖFK-defensiven i bryderi. Hemmalagets fembackslinje fick aldrig utrymme offensivt och det sedvanliga kortpassningsspelet ströps i sin linda.

0-1 efter 13 minuter sedan Aly Keita lämnat retur som Nacho Monreal tog vara på. Pigge Alex Owibi med ett en bra träff där Keita revanscherade sig, ÖFK-keepern plåstras om en stund senare där “Sotte” Papagiannopoulus passar på att samla styrkorna i en typ av “time out“. Sam Mensiro flyttas framåt i banan men ingen direkt effekt utan i stället 0-2 efter en tilltrasslad situation där “Sotte“ styr bollen i eget mål. Detta i 24:e minuten.

Sista kvarten dock en spelmässig uppryckning av ÖFK och första farligheten genom en nick från Alhaji Gero, Mensiro ochså tätt över och lite morronluft vädras runt läktarna Samman Ghoddos börjar hitta utrymme och och stänker iväg en rökare som David Ospina i Arsenal-kassen tvingas tippa över. En riktigt bra period av ÖFK. En ny frramstöt av Ghoddos men Ospina räddar igen. Meriterade Danny Welbeck i mellan med en farlighet

En bra kombination av Ghoddos och Curtis Edwards och nytt skott från Welbeck, en böljande match och lite mer underhållning. En möjlighet för ÖFK efter frispark vid strafformrådeslinjen men Ken Sema rakt på målvakten innan Ghoddos skjuter tätt utom. Ospina drar på sig missnöje genom lite maskande vid utsparkar. Summa summarum en riktigt bra slutkvart av öFK.

Graham Potter byter in Tesfaldet Tekie och Jamie Hopcut direkt i andra och hemmalaget fortsätter med mer optimism genom Tekies kvicka fötter innan tyske landslagsmannen Mesut Özil definitivt stänger butiken genom 0-3 i 58:e minuten efter en snabb kombination. Mohamed Elneny, spindeln på mittfältet, skjuter över innan Ghoddos fälls i 66:e minuten. Dock utan att beveka den spanske domaren.

Douglas Bergqvist kommer in med dryga kvarten kvar men ÖFK:s anfallsförmåga bedarrar, närmast dock med Hopcutt tätt över. En jättemöjlighet i alla fall när Tekie dras omkull framför mål men Tom Pettersson, i utbytte Brwa Nouris frånvaro, sätter straffen på målvakten.

En rejäl uppförsbacke inför returen i London om en vecka naturligtvis men alla matcher skall ju spelas och förhoppningsvis har Graham Potter & co lärts sig ett och annat av den här kvällen där min personliga behållning förutom en härlig inramning med konstant sjungande Falkar var Tesfaldet Tekie, en spelare som kvalitetsmässigt väl matchade engelsmännen.

Samman Ghoddos spred en del oro stundtals med sina snabba fötter och distinkta genombrott. Curtis Edwards också med en hel del nyttiga saker medan Ken Sema togs väl omhand samtidigt som han i ärlighetens namn inte fick så mycket att jobba med bakifrån. Som sagt, ÖFK har en del att uträtta på Emirates Stadium om sju dagar men allt som inte dödar härdar heter det ju.

Text: Hasse Thor

Foton: Sune Elmroth　

Fotograf: Sune Elmroth