Den ekonomiska krisen tycks vara monumental. Den sportsliga är förmodligen inte fullt så illa men efter 1–2 i lördagseftermiddagens ångestmöte med Kalmar FF finns det all anledning för alla ÖFK-vänner att var högst oroliga.

Att det blir en strid på kniven för att rädda det allsvenska kontraktet torde vara alldeles uppenbart för de allra flesta. Nyckelmatchen kommer redan nästa lördag, Falkenberg borta, men bli inte förvånad om vi får svettas ända fram till seriens sista spark i början av november.

Det var två lag helt utan form som drabbade samman på Jämtkraft arena, tillsammans hade man lyckats vinna tre av sina senaste 32 matcher! Det är ju sensationellt dåliga siffror av två klubbar som förväntades kunna hålla till i seriens mittenrike.

Nu är båda, efter den ytterst svaga sommaren, indragna i bottenstriden. I allra högsta grad. Och hade det inte varit för att tre lag, Falkenberg, Eskilstuna och Gif Sundsvall, är ännu sämre, hade det förmodligen redan varit kört för såväl ÖFK som smålänningarna.

Så mycket kvalitet saknas i båda klubbarna. Av många olika anledningar, givetvis, men bristerna är uppenbara. Framförallt finns ingen kvalitet i det offensiva spelet; Kalmar (minst gjorda mål i serien före den här matchen) gjorde mål på en straff och ett ”vådaskott” (Nils Fröling, ensam men stark) medan ÖFK lyckades sätta en straffspark (Simon Kroon, ÖFK:s andra straff för året).

Men med det sagt så är det väl lika bra att komma till matchens huvudperson, domaren Kaspar Sjöberg från Malmö. Det går liksom inte att komma ifrån när så mycket går så snett.

32-årige Sjöberg tillhör våra flitigaste allsvenska domare och har gästat Jämtkraft arena många gånger. Han har aldrig varit riktigt bra, det brukar alltid bli lite gott & blandat men oftast ingenting att hetsa upp sig inför. Nu var han riktigt usel!

Jag förstår att ÖFK-tränaren Ian Burchnalls var rosenrasande efter matchen (”värsta domarinsatsen under mina sju år som fotbollstränare, det var kaos på planen”) medan Kalmartränaren Magnus Pehrsson var lite mer diplomatisk men hade förståelse för Burchnalls ilska.

Själv säger jag bara; Ge Sjöberg en liten paus, han behöver det.

Jag ska bara kort sammanfatta ”kaoset”:

# 31:e minuten: Kalmars Nils Fröling bryter in från vänster, Dino Islamovic löper vid sidan och precis när de kommit in i straffområdet tacklar Islamovic honom från sidan och Fröling faller platt till marken. Det KAN ha varit kontakt även vid foten men där och då såg jag Islamovic tackling som helt enligt instruktionsboken, just när Fröling har tyngden på den yttre foten satte ÖFK-spelaren dit sin skuldra. Äntligen, en riktig tackling! Men Kaspar Sjöberg dömde straff – och gav Islamovic ett rött kort! Jag köper straffen (Sjöberg såg säkert något som inte många andra såg, i alla fall inte jag) men målchansutvisning? Aldrig i helvete, heller – inte en chans! När Sjöberg har kollat igenom matchvideon måste han bli sömnlös de närmaste 14 dagarna, minst! Den utvisningen är helt enkelt inte okej. (Kalmar brände dock straffen och därmed skipades i alla fall rättvisa när det gällde siffrorna i målprotokollet...)

# 38:e minuten: Simon Kroon snurrar med två Kalmarförsvarare ute till vänster, tar sig med dålig balans in i straffområdet där han trycker sig in framför Jesper Manns och går omkull. Kaspar Sjöberg pekar åter på straffpunkten och Manns förstår ingenting. Det gör inte jag heller, det luktar kompensation lång väg! (Kroon tar själv hand om straffen och rullar iskallt in 1–0 till ÖFK).

# 70:e minuten: Vänsterhörna för Kalmar där ÖFK:s Thomas Isherwood är olycklig och får bollen på ena handen efter en skarvnick strax framför honom. Kaspar Sjöberg blåser sin tredje straff och den här gången är det svårt att protestera, åtminstone enligt den nya bedömningen för hands. (Nils Fröling pangar in straffen via Aly Keitas händer och det var kvitterat till 1–1).

Det var straffarna det. Men det finns mycket annat att anmärka på i Sjöbergs jobb. Burchnall påpekade vid presskonferensen om några situationer där Kalmarspelare tog frisparkar för att stoppa snabba hemmakontringar (spelsabotage) utan att bestraffas med gula kort.

Själv vill jag ta upp en helt annan händelse från mitten av den andra halvleken då en Kalmarspelare (jag tror att det var Måns Söderqvist) mycket vårdslöst gick in väldigt sent i en höjdduell med ÖFK:s nye vänsterback Kalpi Ouattara. Den typen av attacker gör mig oerhört frustrerad och förbannad, Ouattara är ju helt försvarslös i en sådan situation och vid minst lilla otur kan det går riktigt illa. Nu blev det bara frispark (sedan Sjöberg tvekat en alltför lång stund, han kanske inte såg vad som hände utan fick hjälp av assisterande domaren som stod bara några meter från händelsen, vad vet jag?). Men inget kort, för mig hade det gärna blivit rött, den typen av attacker vill inte jag se på en fotbollsplan!

***

Här är några andra noteringar;

# Ian Burchnall hade den här gången satsat på sina defensiva pjäser. En trebackslinje med Eirik Haugan, Noah Sonko Sundberg och Thomas Isherwood. Framför den enfyra med Felix Hörberg och Kalpi Ouattara på kanterna medan Tom Pettersson och Rewan Amin spelade centralt. Dino Islamovic droppade ned från anfallet där Blair Turgott och Simon Kroon spelade på topp.

När dessutom laget valde att försvara sig lågt så förstår ni att det blev mycket spel på ÖFK:s planhalva, även innan Islamovic blev utvisad och ÖFK tvingades slita den sista timmen med en man mindre. Men det var Kalmar som bestämde takten så gott som hela vägen.

# När ÖFK blev en man kort valde Burchnall att köra med en fyrbackslinje (Hörberg, Sonko, Isherwood, Ouattara). Eirik Haugan fick flytta upp på mitten (första försöket om jag minns rätt). Det fungerade länge rätt väl, faktiskt ända fram till Kalmars kvitteringsstraff i den 70:e minuten. IInnan dess hade smålänningarna inte lyckats förvalta sitt övertag (både spelmässigt och numerärt) till en enda riktigt fet målchans!.

# För övrigt var Eirik Haugan bäste hemmaspelare den här eftermiddagen!

# På pluskontot måste jag också sätta intrycket av Simon Kroon. Rappheten i fötterna verkar nu vara tillbaka och kylan i straffen gillade jag skarpt! Jag förstår hans härliga målfirande efter ett sällsynt motigt fotbollsår.

# Isak Ssewankambo fick hoppa in den sista halvtimmen efter lång skadefrånvaro. Drog dock på sig ett gult kort på övertid och är nu avstängd i lördagsmötet med Falkenberg. Det var mycket olyckligt!

# Tom Pettersson såg lite yrvaken ut i sin ”nya” roll som balansspelare men tog för sig alltmer ju längre matchen framskred.

# Jag är inte ett dugg förvånad över att Kaspar Sjöberg visade ut Dino Islamovic efter en halvtimme..Redan tidigt i matchen var relationen mellan de två väldigt frostig. Islamovic fick alla frisparkar emot sig, ingen med sig trots att han fick ta emot några riktiga tjuvsmällar. När jag direktkommenterade matchen i P4 Jämtlands webbsändning sa jag tidigt att det inte skulle bli något bra slut i den ”duellen”...

# Här är mina ÖFK-betyg (skala 1–6): Aly Keita 3 – Eirik Haugan 4, Noah Sonko Sundberg 3, Thomas Isherwood 2 – Felix Hörberg (63) 2, Rewan Amin 2, Tom Pettersson 3, Kalpi Ouattara 2 – Dino Islamovic 1 – Blair Turgott (80) 1, Simon Kroon (69) 3. Ersättare: Isak Ssewankambo (63) 3, Jordan Kadiri (69) 2, Jamie Hopcutt (80) betygsätts ej.

Till sist; Om ni lyssnade på presskonferensen efter matchen och undrar vilken Kalmartränaren Magnus Pehrsson hetsade upp sig på så får ni svaret här; utfallet var riktat mot mig! Men det rör mig inte ryggen, jag ville bara att Pehrsson, som i de här sammanhangen är en auktoritet, skulle stå upp för kollegan Burchnalls syn på ”kaoset” på planen. Så här får det inte se ut i svensk elitfotboll. Men samtidigt får det heller inte vara så att det är bara förlorare som ska gnälla på domarna, inte ens vinnarna är betjänta av att det ser ut på det här sättet, i varje fall inte i längden. Jag lovar att hålla ett öga på Pehrsson när det är Kalmar som drabbas, det kommer att ske tidigare än både ni och Pehrsson anar... Min lilla gissning är att då ligger inte fokuset ”på hans egna spelare...”