Om vi börjar uppifrån så gör IFK Östersund en väldigt bra vårsäsong, men en svagare höst. 23 av 29 poäng togs under våren, vilket naturligtvis visar vilken betydelse de två amerikanskorna hade på resultaten, och sannolikt även träningarna. 2019 var troligen också den sista säsongen som SvFF sett mellan fingrarna med en mängd lags lösningar med spelare på turistvisum utan godtagbara kontrakt. Det gör att steget från div 2 till div 1 kommer att vara betydligt mer överkomligt, men skapar istället svårigheter för många mindre föreningar som skapat bättre förutsättningar på denna väg. Denna skillnad kommer nog att synas mest i Elitettan, där redan ett första "offer" skapats, då Assi från Kalix dragit sig ur nästa års Elitetta.

Att lösningarna med turistvisum inte kommer att vara möjliga kommande säsong var säkert känt för IFK Östersund när man högt prioriterade andralagets höstmatch mot Ope i tvåan, och med hjälp av en tämligen svag insats av Ope i den matchen så lyckades också IFK med ett oavgjort resultat förhindra lokal konkurrens i ettan 2020. Inte för att jag på något sätt anser att IFK skulle "lägga sig" i den matchen (självklart inte då derbyn IFK- Ope är de hetaste sedan Frösön försvann från damkartan). Men när man ser resultaten i de fyra matcherna innan Opematchen som gav förluster mot Alnö och Selånger 2, 0- 12 mot Kovland och en turlig uddamålsseger mot jumbolaget Brunflo så ser man vad som var prioriterat under hösten.

IFK får nu i första hand bygga vidare på spelare från Jämtland med omnejd, men har nog chansen att även nästa år rädda sig kvar i ettan, då alla lag där nu måste satsa på i stort sett egna förmågor. Men visst borde det ha varit positivt även för dem att slippa en långresa och få två haussade derbyn i serien. Riktigt spännande kommer det också att vara att se hur överlägsna segrarna i tvåan, Kovland, kommer att prestera i ettan. De kan bli topplag även där.

Om vi då går över till tvåan så visade Ope i sina bästa stunder att de definitivt skulle klara spel i ettan. Det visade man t ex i DM-segern mot IFK och hemmamatchen mot Kovland. Nu var tyvärr lägstanivån för låg, och poängförlusterna mot Stöde och IFK 2 blev de som hindrade spel en division högre, om nu inte ytterligare ett Norrlandslag kliver av innan april. Jo, man hade faktiskt haft en plats i ettan med endast två poäng ytterligare. Detta då Valbo som bästa Norrlandstvåa fick ta den tredje vakansen i ettan, efter att ett Götalands- och ett Svealandslag tidigare fått kliva upp.

Övriga JH-lag, förutom då kanske IFK 2, blev en besvikelse 2019, och det blev ett avgörande i sista matchen mellan Brunflo och KD om vilka som skulle tvingas ner i trean. Där avgick KD med en tämligen enkel seger. Båda lagen får försöka att bygga upp sina lag igen. Brunflo har en väl fungerande ungdomsverksamhet, och bör klara detta ganska väl. De hade dessutom en förtvivlad otur med skador. KD har inte en lika självklar grund att stå på. De kommer nog att vara tvingade att locka några av sina under hösten återvändande veteraner att satsa åtminstone ett år till. Nästa års Div 2 Mellersta Norrland bör bli en kamp mellan nerflyttade Selånger och Ope vad gäller uppflyttning, och då måste Ope undvika sina lågvattenmärken. KD kommer nog tyvärr att få kämpa i botten igen, men IFK 2 kommer säkert att räddas kvar, om inte förstalaget är indraget i en gastkramande nedflyttningsstrid under hösten. Jag hoppas verkligen på ytterligare ett JH-lag från trean, men vet inte om jag får mina förhoppningar uppfyllda eller inte.

Ope 2 vann ju annars trean överlägset och skulle naturligtvis ha mått bäst av att få kliva upp i tvåan. Nu får de inte det, då förstalaget ännu är kvar där. Lagen därefter, Hede/Vemdalen och Strömsund, tvivlar jag på tar chansen, men vissa förhoppningar har jag haft på Järpen, vars verksamhet verkligen är på gång. Besluten kanske är tagna, men jag känner inte till dem. Det hade ju även varit bättre för Brunflo om Ope 2 hade fått kliva upp. Då hade de helt säkert bara tagit hissen direkt tillbaka till tvåan igen.

Jag är ändå mer hoppfull inför framtiden för vår damfotboll nu än vad jag var förra året. Det finns många intressanta spelare i distriktet och fler är på gång underifrån. Jag tror att vi kan få flera lag att lyfta, och jag hoppas också att fler lag tillkommer i trean, där åtminstone Frösön och Ås borde anmäla lag, även om inte alla förutsättningar är klara.