Jag hade hoppats kunna få lämna Jämtkraft arena med en viss ro i kroppen men sedan ÖFK och Vasalund (nykomling i Superettan) spelat oavgjort 1–1 känner jag bara oro inför den allsvenska seriestarten om en vecka.

Ni kan förutsättningarna; en från början tunn (kvalitetsmässigt) ÖFK-trupp som sliter med flera långtidsskador (Amin, Kroon, Perry) har under förspelet drabbats av ytterligare skador (Ouattara, Ssewankambo, Mukiibi, Mensiro och även Turgott var nu satt ur spel).

Därför ville jag ha ett antal utropstecken i söndagens genrep, något att tro och bygga ett litet hopp på.

Vad jag fick?

Jo, ytterligare några frågetecken!

# Ludvig Fritzson tappade huvudet när han inte fick den frispark han skulle ha, sa några väl valda ord till domaren Henrik Mohlin och belönades med ett rött kort. ”Ludde” riskerar nu att missa premiären mot Kalmar FF (på bortaplan nästa måndag) och kanske ytterligare en match!

# Jerell Sellars med en två år lång skadeproblematik tvingades nu halta av banan med ytterligare en skada, den här gången i ljumsktrakten (oklar status).

# Isak Ssewankambo var tillbaka efter att ha ”dragit en baksida” i cupmatchen mot Mjällby för en månad sedan. Oj, vad han tappat på den tiden; Ssewamkambos så härliga löpsteg, det som är hans främsta egenskap på en fotbollsplan, var som bortblåst. Nu såg han bara stabbig och tung ut under den halvlek han fick spela.

# Noah Sonko Sundberg har varit på landslagsuppdrag i Afrika och det var säkert trevliga dagar. Det märktes, spelare som varit iväg på de här resorna har svårt att hitta energi när de är tillbaka i vardagen, Sonko var inget undantag.

En sak har jag i alla fall lärt mig under mina år i fotbollens värld: det finns ingen som bygger form i rehabrummet. Och jag ogillar skarpt när det är Jenny Larsson och hennes medhjälpare i fysen som spelar huvudrollen i förberedelserna, det är det minsta ÖFK säsongen 2021 behöver. När ni ser listan på namn här ovan så förstår ni säkert att ÖFK står inför en synnerligen tuff inledning på årets seriespel.

# Vilka spelare är egentligen tillgängliga?

# Hur många pallar 90 minuter?

# Och hur många kommer till spel i varje match?

Med de här förutsättningarna gäller det nu, som jag ser det, att i första hand överleva fram till EM-uppehållet (åtta omgångar), hoppas att tiden ger några spelare tillbaka och att man får ihop lagbygget till del 2.

***

Några rader också om det som hände mot Vasalund:

# ÖFK var klart bättre första 45 när Vasalund (ny i Superettan) inte alls var med i matchen. Lirare som Sellars och Frank Arhin skaffade sig både tid och plats för att dirigera spelet när motståndarna var sega och illa organiserade. Inte mint Felix Hörberg fick mycket yta att ta sig fram på sin högerkant.

# Där och då kändes det lite småputtrigt, goda intentioner gav också flera fina möjligheter. Jerell Sellars hade ett par fina chanser redan i inledningen, Francis jno-Baptiste fick en gratischans på ett uppsnappat bakåtpass men brände innan Henrik Bellman fixade en straff som Eirik Haugan förvaltade på bästa sätt, 1–0. Baptiste hade ytterligare en möjlighet efter en dryg halvtimme som han missade.

# Efter paus ryckte Vasalund upp sig att antal klasser, strukturen blev betydligt bättre samtidigt som ÖFK tappade stora delar av sin organisation. Sex byten och en utvisning brukar aldrig ge ett bra resultat... Vasalunds kvittering (Anthony Wambani) kom dock i spel elva mot elva och gästerna kunde mycket väl också ha avgjort i slutskedet när Aly Keita tvingades till ett par vassa ingripanden och Mai Traore dessutom sköt utanför ett vidöppet ÖFK-mål.

# Patrick Kpozo var bäst i hemmalaget även denna gång!

# Det var också kul att Nebiyou Perry (ersatte Sellars sista halvtimmen) såg ut att ha lite rappare fötter än senast. Men till allsvensk form fattas fortfarande en bit!