Ingen Perry-effekt – därför heller inga ÖFK-poäng i Uppsala.
Nye ÖFK-tränaren Per Joar Hansen hade naturligtvis hoppats på en annan utgång än 0–1 mot Sirius och därmed ytterligare en förlorad chans att närma sig konkurrenterna i den allsvenska bottenstriden.
Perry hade på den vecka han jobbat med sitt nya lag fått till försvarsspelet. Absolut, det kan ingen klaga på.
Men anfallsspelet? Inte alls, det var lika obefintligt som det varit större delen av den här säsongen.
Därför kan ingen protestera mot att Sirius tog alla tre poängen.
Per Joar Hansens ÖFK såg ut precis som kommunicerats under veckan; en 4-4-2-uppställning med lågt utgångsläge som när man vunnit bollen satsade på snabba omställningar.
Del 1 gick alldeles utmärkt; det var tätt och kompakt i försvarsområdet och ett hemmalag med stort bollinnehav tvingades ta de flesta av sina avslut från distans.
Del 2 gick inte alls, i varje fall nästan inte alls. Ett par skott utifrån samt ett friläge (Felix Hörberg) plus sju hörnor, de flesta utan skärpa. Men precis som tidigare i sommar förmådde ÖFK inte skapa något som helst tryck mot motståndarnas mål, man lyckades aldrig pressa fast hemmalaget i deras eget försvarsområde.
Och om det kan man naturligtvis ha både åsikter och förklaringar;
# Perrys korta tid att jobba med sitt lag spelar naturligtvis roll, det tror jag alla kan känna sympati för. Liksom att Blair Turgott inte var redo för match efter nytt landslagsuppdrag (Jamaica) och sen ankomst till Uppsala och därför lämnades utanför matchtruppen. (Antalet ersättningsalternativ är, som bekant, verkligen inte många.)
# Men å andra sidan; chansen att straffa Sirius försvarsspel kommer aldrig att bli större än den här eftermiddagen. Uppsalalaget tvingades sätta en 19-åring i målet (Hannes Sveijer, hans andra match i Allsvenskan och den första mot Djurgården för ett par månader sedan var verkligen skakig med fem insläppta bollar…), mittbacken och lagkaptenen Tim Björkström (i ÖFK en kort tid under Europaperioden) kom aldrig till spel och hans mittbackspartner Patrick Nwadike utgick skadad redan i mitten av den första halvleken.
Att inte ÖFK lyckades utnyttja det skadeskjutna hemmaförsvaret kan ha berott på att Per Joar Hansen inte förmådde maximera sin uppställning i sitt första försök;
# Jag tycker att Perry gjorde ett felval på vänstersidan med Patrick Kpozo som back och Marco Weymans i positionen framför. För mig hade det varit givet att göra tvärtom. Det hade givit en starkare offensiv, absolut, samtidigt som det förmodligen hade blivit lika bra försvarsmässigt!
# Och valet av Francis Jno-Baptiste längst fram förstår jag inte. Perry har givetvis sett det han sett under den här träningsveckan men staben runt honom borde rimligtvis ha bistått med sina erfarenheter. Nu blev det 45 bortkastade minuter innan Baptiste lyftes av banan. Där saknas allsvensk kvalitet, det konstaterade jag och många andra redan för länge sedan!
Jag hade före matchen fyra förhoppningar som också skulle ge möjlighet att lägga grunden till tre poäng;
# Försvarsspelet skulle sitta. Check!
# ÖFK skulle heller inte bjuda in Sirius till möjligheten att vinna bollen i närheten av egna straffområdet när man startade från Aly Keita. Check!
# ÖFK skulle kunna behålla trycket sedan man vunnit offensiva ytor. No check!
# En skärpning vid egna fasta situationer. No check.
Kort sammanfattat: Uppgifterna på den egna planhalvan fixade man, uppgifterna på motståndarnas planhalva fixade man inte alls. Därför blev det heller inga poäng!
***
Några korta noteringar;
# Oavsett resultatet, det är väl ingen tvekan om att Per Joar Hansen dragit in som en frisk fläkt i ÖFK-lägret. Temperaturen har onekligen höjts både här och där, till och med omklädningsrummet och några andra ytor på Jämtkraft arena målades om! Dessutom, och det gladde mig, släppte Perry fram den assisterande tränaren Jussi Kontonen. Jussi, vem? säger säkert många. Under Amir Azrafshan har Jussi inte gjort några som helst avtryck under sina åtta månader i Östersund, det har från sidan närmast känts som han har varit placerad i frysboxen. Nu har han fått leda många övningar på träningsplanen!
# Felix Hörberg, som hade skadekänning i veckan och var tveksamt startande, fick börja på bänken men kom in efter pausfikat. En kvart före slutet fick han chansen som ÖFK hade väntat på när han, frispelad av Isak Ssewankambo, i en snabb omställning kom loss från mittlinjen. Men avslutet var för svagt och Hannes Sveijer kunde rädda med högerfoten. Tänk att det så ofta blir bara nästan för Felix. Med den verktygslådan! Jag förstår inte, men hoppas att Perry hittar nyckeln. Den finns men Hörberg har gömt den väl.
# Eirik Haugan har inte haft marginalerna med sig de senaste veckorna. Ett litet misstag även nu när han efter en halvtimme i en halvstökig situation gav Christian Kouakou chansen att smälla in sitt nionde mål för säsongen. Segermålet!
# Aly Keita var tillbaka där han ska vara efter några sämre insatser. Ett par riktigt svettiga räddningar gav ÖFK chansen hela vägen att rädda en pinne. Lagkaptenen var ÖFK:s bäste den här gången.
# Charlie Colkett tvingades ge upp efter 68 minuter, skadad. Nu håller vi tummarna att det inte är något allvarligt, det har ÖFK inte råd med.
# En fågel viskade i mitt öra att Jerell Sellars bänknötande efter EM-uppehållet INTE ska ha berott på skada (som det har påståtts och som jag har skrivit mer än en gång), därför har det bara blivit några minuter här och några minuter där. Bara vid ett tillfälle ska skada ha hindrat Sellers från spel, övriga gånger har han varit petad! Snälla, säg att jag är felinformerad, det måste vara fel! Det är ju Sellars som har nyckeln till ÖFK:s anfallsspel. Men han kan inte fixa det själv. Och han kan definitivt inte göra det från avbytarbänken!
# Blair Turgott och hans uppdrag i Jamaicas landslag är ett problem för ÖFK, ingen tvekan. Efter det långa EM-uppehållet var han borta ytterligare nästan en månad (fyra matcher) och kom tillbaka i dåligt skick (som gav ytterst ojämna insatser). Och efter den här tvåveckorstrippen, som gav några futtiga minuters spel, hann Turgott inte i tid för att vara klar till dagens Siriusmatch. Och gissar jag inte helt fel så har det heller inte tränats något vidare, det går ju inte när landslaget spelar tre matcher på kort tid. Och när nu Turgott hunnit träna ikapp sina lagkamrater här hemma kommer väl ytterligare ett Jamaica-uppdrag… Ja, jag kan reglerna, men mot ÖFK slår dom orimligt hårt!
# Till sist; här är dagens ÖFK-betyg 8skala 1–6): Aly Keita 4 – Sam Mensiro (85) 2, Noah Sonko Sundberg 3, Eirik Haugan 3, Patrick Kpozo 3 – Ludvig Fritzson 3, Isak Ssewankambo 3, Charlie Colkett (68) 2, Marco Weymans (65) 2 – Jerell Sellars (85) 3, Francis Jno-Baptiste (46) 1. Ersättare: Felix Hörberg (46) 2, Sebastian Karlsson Grach (65) 2, Frank Arhin /68) 2, Nikolaos Dosis (85) och Malcolm Stolt (85) betygsätts ej. |