Så var det åter dags för en ny ekonomisk sanering av Östersund FK Elitfotboll AB. Jag kommer i några krönikor att bevaka vad som sker i nämnda bolag med anledning av den uppkomna situationen. Detta är den första och den handlar om vad Aktiebolagslagen föreskriver. Utöver det finns regelverket runt Elitlicensen. Sist men inte minst så handlar det om den faktiska planen för att lösa bristen i det egna kapitalet hos Östersund FK Elitfotboll AB. Till de två senare återkommer jag.
Styrelsen föe Östersund FK Elitfotboll AB anser alltså det nödvändigt att upprätta en kontrollbalansräkning och kalla ägarna till kontrollstämma ett. Styrelsen anser sig ha funnit att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat. Aktiebolagslagen kräver då att styrelsen, för att bolagets ställföreträdare skall undvika personligt ansvar, för samtliga av bolagets skulder, upprätta en så kallad kontrollbalansräkning. Styrelsen kommer på den extra bolagsstämman (= kontrollstämma ett) att därför redovisa en framtagen och av revisorerna genomgången kontrollbalansräkning. Aktiebolagslagen gör det möjligt för Östersund FK Elitfotboll AB är att driva bolaget vidare under de maximalt åtta månader som lagen tillåter, innan kontrollstämma två senast skall ske. På kontrollstämma två måste bristen vara avhjälpt annars är bolaget skyldigt att träda i likvidation. Om så ändå inte sker inträder personligt ansvar. Det är alltså inte förbjudet att driva ett aktiebolag med förbrukat eget kapital, men då med personligt ansvar för bolagets ställföreträdare avseende bolagets samtliga skulder. Ägarna kan också, under vissa förutsättningar, bli inblandade.
Till skillnad mot den i bokföringen löpande redovisade balansräkningen, får bolaget i en kontrollbalansräkning göra vissa andra värderingar. Det kan medföra att det därefter inte finns ett förbrukat eget kapital. Ett tydligt sådant exempel är lagertillgångar. I ordinarie balansräkning skall de tas upp till anskaffningsvärdet, emedan de i en kontrollbalansräkning får tas upp med marknadsvärdet istället. I normalfallet innebär det en förstärkning av det egna kapitalet med mellanskillnaden av marknadsvärdet relativt anskaffningsvärdet.
Om det ändå uppstår brist efter värdekorrigeringar i kontrollbalansräkningen, så gäller det jag ovan beskrivit om vad Aktiebolagslagen föreskriver. I Östersund FK Elitfotboll AB verkar styrelsen redan ha noterat att brist kvarstår, efter att de har upprättat kontrollbalansräkning. Bristen har i media angivits uppgå till arton (18) miljoner kronor. Samtidigt anges att likviditeten är god, vilket kan synas märkligt för gemene man. Faktum är dock att så kan det vara.
Det egna redovisade kapitalets storlek är det samlade resultatet av följande:
Det ägarna har skjutit in i bolaget i form av aktiekapital, villkorade och ovillkorade tillskott.
Det kan också finnas olika typer av fonder som t ex uppskrivningsfond, utvecklingsfond, överkursfond och reservfond. Notera att dessa fonder inte utgörs av särskilt avsatta medel, utan de är rent redovisningstekniska.
Till detta skall sedan läggas det balanserade resultatet över tid plus innevarande års vinst eller förlust. I årets vinst eller förlust förutsätter jag här att hänsyn tagits till bolagets samlade obeskattade medel.
Likviditet handlar däremot om vad som finns i kassan och det som på kort sikt kan omsättas i pengar. I normalfallet skall dessa samlade medel ställas i relation till vad som finns i kortfristiga skulder, dvs sådant som skall betalas i närtid. Ett långfristigt lån på, låt oss säga, hundra miljoner ökar kassan med motsvarande belopp. Däremot ökar inte nödvändigtvis de kortfristiga skulderna och likviditeten blir alltså kraftigt förbättrad. Det egna kapitalet påverkas inte alls av en sådan upplåning och finns det brist i det egna kapitalet så kan bolaget ändå vara likvidationspliktigt. Kontrollbalansräkning kan alltså vara nödvändigt att upprätta, trots den goda likviditeten.
Det påstås, i lokala media, att styrelsen för Östersund FK Elitfotboll AB har angivit att bristen på arton miljoner måste vara löst inom fyra månader. Räknat från sista augusti i år. Med andra ord löst senast sista december innevarande år. Antagligen har styrelsen baserat sina siffror och analys på utfallet per sista augusti i år, samt att bristen måste vara löst när bokslutet skall upprättas. Det vill säga väsentligt tidigare än vad Aktiebolagslagen kräver.
Det finns ju också ett annat regelverk, som hänsyn skall tas till, och det är regelverket runt Elitlicensen. Jag kommer inte i denna krönika att gå närmare in på det regelverket, än att jag är övertygad om att kravet på lösning av bristen i det egna kapitalet innan sista december i år är kopplat till kraven för att få Elitlicens. Bokslut är där en av de ekonomiska ingredienserna i SvFF:s Licensnämnds bedömningar. Jag kommer att senare återkomma till detta, men i denna krönika förhåller jag mig enbart till Aktiebolagslagen regelverk relativt den aktuella situationen hos Östersund FK Elitfotboll AB.
Visst kan styrelsen för Östersund FK Elitfotboll AB ha som ambition, att senast i kommande bokslut ha löst bristen. Inget hindrar ju att bristen löses innan åtta månaders perioden är till ända. Jag invänder mig dock emot att 18 miljoner kronor skall ”in”, om det med det avses inbetalda medel innan årsskiftet. Givetvis är likvida medel som kan bokföras mot eget kapital välkommet. Det finns även andra insatser, som redovisningstekniskt kan lösa bristen eller medverka till det. Det kan exempelvis bestå av frivilliga ackord på skulder eller sådant som åtminstone kan införas i det kommande bokslutet som fordringar och bokas mot eget kapital. Löften om villkorade och/eller ovillkorade ägartillskott är exempel på sådana åtgärder och som kan ges efter 31/12 i år, men bokföras per 31/12. Detta är ett bra verktyg att använda sig av och fungerar även utan begäran om företräde vid utdelning. Bra på så vis att när man summerar alla andra insatser i början på nästa år och eventuellt finner att det behövs mer, så kan några kapitalstarka personer eller företag utställa dessa löften. Det gäller dock att finna dessa garanter redan nu, så bolaget vet i vilken utsträckning det kan förlita sig på detta, om nödvändigt. |