Så var då premiären i div 2 norrland avklarad för rödsvarta ÖFK, våra lokala fotbollshjältar. Härligt väder, bra med publik och av och till också helt okej fotboll. Har varit lite kluven inför omstarten i en lägre division men intresset verkar ju finnas hos gemene man och det bådar gott. Föreningen har ju också genomgått ett omfattande förändringsarbete och vad det leder till är ju naturligtvis för tidigt att sia om.

En del nya spelare men en glädjande stor stomme kvar från i fjol. En del skador så här inledningsvis, bl.a. på ett par av engelsmännen gör väl det hela lite svårbedömt, dessutom vilken kvalité håller premiärmotståndaren Umedalens IF totalt sett?
-Vi tränar tre gånger i veckan, halv tio på kvällarna sa ju till exempel tränaren Janne Westerlund till “Z-port” efter matchen.
ÖFK har ju emellertid gått riktigt bra på försäsongen och en hel tempo från i fjol verkar finnas kvar i laget. Dessutom sett från sidan en hel del spelglädje, inte minst viktigt.

Som krönikör har man ju lite möjlighet att få ta ut svängarna lite grand när det gäller enskilda insatser och min största blomma den här gången till innerbacken Olle Hallström. Ingen fysisk jätte men en förmåga att använda varenda centimeter av kroppen på rätt sätt. Kommer mer till sin rätt också i mittförsvaret jämfört med kanten där han ofta spelar. Blir Bobo Sollander borta ett tag tror jag Olle blir nyttig framöver,

Dennis Widgren har jag berömt förut, fantastiskt att en så ung spelare tar ett så stort ansvar som länk på mittfältet. Fint uppbackad dessutom av grovjobbarna Tom Perman och Martin Johansson. Längst fram märktes inte omskrivne Brian Wake förrän vid 1-0 målet. Men en chans, ett mål, så agerar en målskytt. Väldigt hårt uppvaktad dessutom och kanske lite tyngd av stundens allvar. Efter målet dock ett flertal bra “target”-grejor och fint huvudspel. “Putte” Lindgren har fin speed och kan bli ett bra komplement framöver

En annan engelsman, Alex Smith kom in i andra halvlek, kvick i fötterna, bra självförtroende men lite varierande kvalité i passningsspelet. Viktor Ageskär också en trevlig bekantskap på högerkanten i andra halvlek. Kul att Graham Potter släpper fram den typen av unga lirare. Besarion Kodalaev i buren verkar balansera på en knivsegg hela tiden men gör det bra och framför allt underhållande. Hur underhållande resten av året blir på Jämtkraft-Arena återstår som sagt att se. En helt okej inledning i alla fall.