Vill först och främst önska alla läsare av fotbollz en god fortsättning på det nya året förutsatt att någon till äventyrs tittar in på den här spalten. Det är ju av förklarliga skäl, för att använda en populär nysvensk beteckning, "Silly season" och lite stiltje med den aktiva fotbollen. Bra då att debatten fortfarande frodas på olika forum här på sajten.

Har i tidigare inlägg propagerat för sammanhållningens betydelse för att nå riktigt långt. Att alla, och jag menar verkligen alla, ställer upp för det koncept som en gång skapats för att nå om inte eliten så i alla fall nosa på den. Dom flesta samlas på "Arenan" under säsongen och verkar jubla över rödsvarta framgångar men en del räds samtidigt inte för att vid första bästa tillfälle sticka kniven i hela projektet. Dom två i toppen får verkligen sina fiskar varma och säga vad man vill om dessa herrar men dom verkar enligt min mening i alla fall få saker o ting gjorda.

Spelarna verkar trivas med föreningen och med varandra peronifierat inte minst av dom tre som reste till Skottland och hälsade på Lee Makel o Craig Dean. Provspelare har vad det verkar bara gott att säga om förhållandena och en duktig stab har skapats runt laget. Alla häromkring vill väl se så bra fotboll som möjligt och i den tid vi lever nu så är det ÖFK som kan leverera den. Dessutom på en arena av bästa märke.

Vi måste inse att det inte längre är Hofvallen eller Torvallen som är medelpunkten utan för framtiden viktiga komplement. Klubbkänsla är nånting i grunden väldigt fint men den får aldrig stå i vägen för utveckling, då skapar den bara avundsjuka och missunsamhet. Har aldrig sjäv varit speciellt svag för "Blåvitt" men under UEFA-cup äventyren höll man i TV-fåtöljen så knogarna vitnade. Samma gäller också "Giffarna" även om det är "Klyktattarland" eftersom det är där vi ser elitfotboll nästgårds.

Detta kan kanske låta som en "partsinlaga" men jag känner inte mer för ÖFK än för IFK, Ope eller Frösön för att ta dom lokalt närmaste i divisionerna. Dessutom, i egenskap av "amatörmurvel" (om Gud och Sportbyrån/Lasse Björklund vill) är ju neutraliteten en hederssak. Däremot blir jag, en genuin fotbollsälskare, som sagt uppriktigt vemodig inombords över all splittring som kanske i slutändan renderar i att vi tappar platsen i div I och därmed tillgång till den relativt högklassiga fotboll som spelas där.

Allting skall granskas och det fria ordet är grunden i vår demokrati men jag vill som avslutning använda Liverpool-legendaren Bill Shankleys slitna ord:
"Fotboll handlar inte om liv eller död, det är mycket viktigare än så."