Ludvig Fritzon - poängräddare i slutsekunderna

Försummering matchen
Nästan en vecka har passerat sedan ÖFK, efter en ganska medioker insats, lyckades ta med sig en pinne mot Helsingborg i måndags. Och därmed kunde våra rödsvarta hjältar under regi av den nya tränaren Azrafshan noteras för den andra poängen på hemmaplan den här säsongen. Under säsongen har ÖFK haft det tufft på den offensiva fronten, och ljusare blev det knappast med veckans bomb om att Jordan Attah Khadiri lämnar laget för att fortsätta sin karriär i andradivisionen i Belgien (även om transfersumman antagligen var ett välkommet klirr i kassan). Spetsen kvällen till ära bestod istället av Nebiyou Perry och Frank Ahrin – sistnämnda spelaren som fått stort förtroende de senaste matcherna. Förhoppningsvis kan denna duo, tillsammans med resten av truppen, hjälpa laget att rycka sig ur bottenstriden.

Senaste gången ÖFK mötte Varberg BoIS FC i ligaspel var i Superettan 2015 då matchen fick ett snöpligt avslut och före detta ÖFK-spelaren Thomas Boakye satte 1-0. En i raden av gånger man suckande fått dra den berömda floskeln ”släkten är värst”, när tidigare ÖFK-spelare nätat mot sitt gamla lag.

En av truppens sista träningar inför det stundande mötet mot Varberg skedde på den anrika Hovvallen i Östersund och frågan är om det nu ska räcka för att kunna stå upp mot motståndarna.

Första halvlek
Förväntningarna var höga inför mötet, inte minst för bortalaget som kämpar kring strecket i botten. När matchen inleddes började Varberg att sätta hög press från start och ÖFK-laget fick lite häpet backa hem. Några minuter in började ÖFK mer ta hand om spelet och höll bollen inom laget. Fem minuter in i matchen fick Varberg sin första hörna, en rätt ofarlig sådan. Förutom en djupledspass som Perry på pigga benen förgäves försökte fånga upp började pressen vända till Varbergs fördel. I den trettonde matchminuten skapade Krezic tillsammans med sin lagkamrat ett fint samarbete och uppspel. En blandning mellan skott och inlägg kom in i straffområdet men bollen passerade strax utanför ÖFK:s stolpe och man kunde andas ut. Den första kvarten löpte dock på utan egentliga chanser än nyss nämnda och med stabila insatser i försvaret från båda håll blev det en rätt så uddlös inledning på matchen.

Solen sprack upp på Varberg Energi Arena och med väderskiftet hoppades man även på ett skifte i matchbilden. Fritzon tog sig upp till Varbergs planhalva och provade på skott. Dessvärre tog bollen på en Varbergspelare och styrdes undan. Inget skott på mål för ÖFK än. Däremot började man se ett lite annorlunda ÖFK med ett rakare och snabbare spel. Bollinnehavet hade ÖFK sedan start redan tagit ledning på och bortalaget började kontrollera matchen. Målchanserna fortsatte trots det att lysa med sin frånvaro.

Weymans fick matchens första gula kort efter cirka tjugo minuters spel, och i den 34:e matchminuten tilldelades Albin Winbo nästa gula kort efter att han gått hårt åt Haugan i offensivt läge. Haugan valde att ge igen på en annan spelare minuten efter och Varberg fick frispark i ett farligt läge utanför ÖFK:s straffområde. En frispark som inte gav någon utdelning för Varberg. Nästföljande minuter var fullspäckade med hörnor för Varberg och såväl Keita som försvar fick det svettigt i boxen. Klockan började ticka upp mot 45 minuter och hittills var matchen väldigt jämn trots att Varberg stod för desto fler målchanser. ÖFK körde mycket possession-spel mot slutet, men att ta sig förbi Varbergs försvar visade sig svårare än man kanske trott. I den sista ordinarie minuten lyckades dock Fritzon få en boll in i straffområdet men en lite misslyckad träff gjorde att bollen strök förbi strax utanför stolpen. ÖFK:s farligaste chans i en annars ganska seg första halvlek.

Andra halvlek
Andra halvlek drog igång och man kunde nog med säkerhet säga att såväl ledning, lag som åskådare ville se mer i andra halvlek. Det var kanske lite mycket att önska eftersom det endast tog tre minuter innan Varberg provade på skott och träffade ribban. Daniel Krezic var snabb på returen och kunde enkelt lägga in bollen i målburen. 1-0 till Varberg. En dyster statistik gjorde sig påmind om att de fem senaste mötena lagen emellan hade hemmalaget tagit hem segern, och uppförsbacken kändes genast tyngre.

Sedan började hörnorna trilla in för ÖFK. Weymans la in bollen men den nickades undan av en försvarare. Näste hörnläggare blev Hörberg som gjorde en kort variant och fick tillbaka bollen för att slå in den. Bollen rensades återigen undan och tredje hörnan slogs. Här tappade ÖFK boll och det blev genast ett farligt läge för Varberg i en svettig två mot två-situation. Men med ett fantastiskt hemjobb lyckades Ssewankambo avväpna sina motståndare och hindra att Varberg kom till läge.

Det kändes tyvärr fortfarande uddlöst i ÖFK:s offensiv och något var tvunget att ske för att matchen skulle ta fart och vända till de ÖFK:s favör. Det dröjde till den 55:e matchminuten innan ÖFK valde att göra ett trippelbyte. Ut gick Mensiro, Weymans och Arhin och in kom Outtara, Colkett och Sellars. Colkett inledde med att lägga en mycket fin hörna som senare ledde till ytterligare ett inlägg. Isherwood provade med pannan men det gick inte riktigt hela vägen. Nästa byte kom i den 62:a minuten. Ut gick Perry och in kom Turgott. Några minuter senare lyckades bollen komma in i straffområdet, Fritzon släppte den graciöst vidare till en fri Turgott som dessvärre lyckades lägga bollen över mål. Men något började skifta i matchbilden i samband med bytena och man började se ett mer hungrigt ÖFK som plötsligt fått målvittring. Skulle det räcka för att kunna kvittera mot hallänningarna?

Varberg genomförde ett dubbelbyte i den 68:e minuten som var mer åt det defensiva hållet. På samma sätt som ÖFK:s byten gett effekt blev det även så för Varbergs del. Tempot började avta igen och gästernas desperation började öka för att spräcka nollan på bortaplan. Varberg spelade nu lugnare och den energi ÖFK haft sedan bytena mattades av. I den 80:e matchminuten tackade Hörberg för sig och in kom Bellman. Inte mycket ändrades dock i matchbilden.

Kampen mot klockan började bli ett faktum och förutom att Turgott gjorde några försök att driva upp bollen hände det i princip ingenting från ÖFK:s håll. Domaren tittade på klockan och det signalerades om fyra minuters tilläggstid. Uppgivenheten började sakta smyga sig på, men då plötsligt händer det. I den 94:e matchminuten lyckades Fritzon stånga sig fram och dra till med vänstern. Vad som såg ut att vara ett säkert skott för målvakten att plocka upp visade sig få en styrning på en Varbergförsvarare och bollen rullade in i det högra hörnet i målburen. 1-1 i sista matchminuten och lyckan var total.

Utvärdering
Det börjar nästan bli ett signum för ÖFK att plocka med sig en poäng i matcher där det knappt händer någonting. Dagens match var inget undantag. De senaste matcherna har det sett ut lite på samma sätt som det gjorde under Ian Burchnalls tid, men jag tyckte mig ändå se en skillnad idag. Försvaret känns mer och mer samspelt för varje match och bollinnehavet är inget att klaga på. Men det räcker ju inte för att vinna matcher. Ett sedan tidigare uddlöst anfall imponerade inte heller idag i ny konstellation. Men! ÖFK visade ändå på piggare ben och ett rakare och snabbare spel. Förbättringspotentialen är stor och behöver komma snarast. Men vi är någonting på spåren..

I dagens triss vill jag börja med att lyfta fram Sam Mensiro. Backen som har gett stabilitet åt ÖFK-försvaret sedan 2011 fick en helt ny roll i dagens trupp. Som defensiv innermittfältare agerade han spindeln i nätet och gav sig inte i en enda närkamp. Imponerande insats och trea i dagens triss. Konkurrensen var väl inte skyhög för dagens triss då jag tyckte att laget generellt stod för en ganska medelmåttig insats. Men någon man kan lita på i alla lägen, och som dessutom stod för ett flertal räddningar ikväll, är Aly Keita. Trots sin position är han en grym spelfördelare med ett otroligt lugn mellan stolparna. Tvåa i dagens triss blir Aly Keita. Sist men inte minst vill jag slå ett slag för Isak Ssewankambo. Isak gör en otrolig kämpainsats och syns båda vid farliga uppspel på Varbergs planhalva men även hemma för att stötta försvaret. Med en briljant teknik lyckas han vända bort spelare och kan fördela boll på ett självsäkert sätt. Han tar därmed förstaplatsen i dagens triss.

I skrivande stund är ingen så stark på bortaplan som ÖFK och de har efter kvällens match tagit fler poäng borta den här säsongen än vad de gjorde under hela säsongen 2019. ÖFK börjar titta mer framåt och trots uteblivna målchanser tycks man ana ett mer offensivt inriktat lag. Trots att spelarna klivit fram mer har försvaret anpassat sig exemplariskt och man känner inte alls samma oro när motståndarlag avancerar. Än är det långt kvar av säsongen och jag tror att tränaren Azrafshan bara gett oss en försmak av vad som komma skall.

Dagens triss
1. Isak Ssewankambo
2. Aly Keita
3. Sam Mensiro

Ludvig Ludvig Fritzon på väg ut från ålsm8