ÖFK - Landskrona BoIS 3-1 (1-0)

ÖFK har ju haft en formkurva modell uppåt dom senaste matcherna men slutminuternas förbannelse har gäckat laget. Man tog sig an uppgiften den här gången med ett lag som andades fysik och inledde optimistiskt även om gästerna fick första möjligheten genom hela tiden farlige Ousmane Diawara. En bra period sen av skåningarna innan matchens lirare Chovanie Amatkarijo presenterade sig med en fin möjlighet från relativt fritt läge.

Efter böljande spel fortsatte Amatkarijo i 27:e minuten med ett skott tätt utom efter en öppnande långpassning från backen och nyförvärvet norske Kristian Novak. Ny möjlighet från “den flygande holländaren” efter 34 men BoIS-målvakten Amr Kaddoura i vägen. Stort jubel istället fem minuter senare. Sadmir Zekovic, ett annat av höstförvärven släpper en passning till fristående Amatkarijo som direktskjuter 1-0 mycket snyggt. Henrik Bellman mycket nära att öka på i slutminuten men hans nick tar i ribban.

Fina aktioner av ÖFK sen direkt i andra, Yannick Adjoumani med ett skott i “blocket” för att tala hadbollsspråk innan gästerna ställer till det för sig via ett rörigt självmål i 50:e minuten. Sebastian Karlsson Grach byts in mot Zekovic men Landskrona tar över tillställningen igen. 2-1 i 58:e minuten genom Diawarra helt fri efter en hörnvariant. Kalla kårar efter ryggraden i den redan snåla blåsten och är ett nytt poängtapp på gång?

I 67:e, Henrik Bellman och Cesar Weilid ut till förmån för Simon Kroon och Andreé Österholm men de för dagen orangeklädda gästerna trycker tillbaka ÖFK med hög press. Melker Jonsson med en farlig nick tätt över. De rödsvarta har emellertid beslutat sig för att rida ut det här och inhoppande Simon Kroon blir en viktig kugge på mitten med sin teknik och smarta fördelning av bollar.

Amatkarijo forstätter att leverera med en teknisk attack men skottet tätt över ribban. Landskron BoIS orkar egentligen inte forcera ett solitt ÖFK-försvar utan det blir Karlsson Grach avslutande minuter, först ett skott i stolpen sen “spiken” via 3-1 fram spelad av Amatkarijo som därmed avslutar en nästan osannolik eftermiddag på Jämtkraft Arena.

Naturligtvis måste många fler trepoängare in i ladan men det här var i alla fall en början. Sällan man ser en sån glädje på plan efter en match där olika lagdelar faller i varandras armar. “Eriks-gatan” runt planen var också skön att se. Fin assistans också från läktarplats. Som sagt, Chovanie Amatkarijo vilken match han gör. Verkade ha fått fria händer offensivt och skapade saker så fort han hade bollen. Andrew Mills var säkerheten själv längst bak med ett par högklassiga ingripanden vi stolproten som det så kallade “grädden på moset".

Erick Brendon, brassen från Värnamo, märktes väl inte så mycket själv den här gången men han skapar med sin bolltrygghet det lugn på mitten som laget saknat. Miroslav Mazur blir en annan spelare med Kevin Jablinski vid sin sida i mittlåset och de båda agerade förtjänstfull vid gästerna stundtals intelligenta framstötar. Summa summarum, en mycket rolig eftermiddag på “Arenan”, hoppas bara att fler än 933 åskådare sluter opp. Det är “nya” ÖFK värda.