En underbar sommarkväll, 19 sköna grader och nästan ingen vind. Två lag i skriande behov av tre poäng och allt upplagt för en “tuta o kör” föreställning. Tyvärr blir väl inte historieboken begåvad med nån muntrare läsning, det här var enligt min mening en av dom tråkigare föreställningarna genom den allsvenska historien även om ÖFK ryckte upp sig en hel del under andra rundan.

Frank Arhin äntligen från start där också Nebiyou Perry fick förtroendet på det rödsvarta mittfältet. Det var också dessa herrar som drog igång hemmagänget med en hel del finurliga kombinationer på mittplan. Noah Sonko Sundberg hittade backkollegan Kalpi Quattara i djupled men det hela rann ut i den så kallade sanden.

Helsingborgs första anfall dröjde till 13:e minuten och totalt sett väldigt lite målchanser. Skåningarna hittade sin melodi efter hand med större rörlighet som tvingade ÖFK att täcka stora ytor. Centertanken Anthony van den Hurk hittade backen Ravy Tsouka som så när stött in bollen.

HIF ångade på med flera farliga inlägg innan Jordan Attah Kadiri efter halvtimman spelad frestade med en farlig nick efter fint förarbete av Ludvig Fritzon och Felix Hörberg. Bra tryck fortsättningsvis från de för kvällen blåvita skåningarna och en straff situation som utmärkte domaren Bojan Pandzic vinkade avvärjande för. Lite mer matnyttigt från ÖFK mot slutet men Helsingborg i förarsätet halvleken ut.

Andra halvlek i samma stil. Dominans från Helsingborgs IF och den rödsvarta backlinjen i fullt jobb. En fin djupledsboll på Rasmus Jönsson avvärjer Thomas Isherwood i sista stund. Kadiri medd en utsida en bit över i 57:e minuten. (Var det hans sista framträdande på Arenan för den här gången?). Kraftfullt upplopp från Isherwood strax efter men en bit över även det.

Byten i bägge lagen runt halvtimman spelad och en elltmer osynlig Arhin ut tillsamman med Quattara. Marco Wymans och Henrik Bellman ersätter. HIF plockar ut stjärnskottet Max Svensson och rutinerade Rasmus Jönsson. Man väntar en fortsatt anstormning från gästerna men det är ÖFK som åter är på banan med viljestarka insatser.

Fritzon in till Kadiri men tätt utom. En allt piggare Kadiri frestar Anders Lindegaard i HIF-buren men den senare motar utan visst besvär. Gamle ÖFK-hjälten Alhaji Gero i en knallgul frisyr in med sju ordinarie minuter kvar men 0-0 står sig tiden ut. En väldigt seg föreställning som sagt där poängen vägdes på guldvåg. Det man får med sig är väl att ÖFK så sakta börjar försöka hitta på lite grann framåt.

Helsinborg pressade högt och dominerade men kröp tillbaka av nån anledning och överlämnade taktpinnen av och till. I sanning en märklig match som i skenet av den ödsliga omgivningen sannerligen inte levde upp till förväntningarna av en sex poängs fight. ÖFK:s ytterspel har lämnat en hel del i övrigt att önska men kanske börjar Felix Hörberg leva upp till dom stolta traditionerna. ÖFK:s bäste spelare enligt min mening den här gången.

Nebiyou Perry vill ta bollen framåt hela tiden vilket skapar dynamik i anfallsspelet, när passningarna sitter har laget här ett rejält sparkapital. Henrik Bellman har väntat länge på en rejäl chans och den knappa halvtimme han fick på sig den här gången förvaltade han väl. Efter tätt matchande är det lite lugnare ett tag innan nytt viktigt möte mot Varberg borta. Kanske en trea skulle smaka då.

Bilder