Självklart lider jag med ÖFK spelarna som inte har det lätt just nu, snart krävs en dubblering av inspelad poäng för att nå upp ovan kvalstrecket. Samtidigt gläds jag över att se alla dessa talanger som kommer fram i BP, vilket fint spel dom presterar. Man har också en tydlig spelidé. Spelare känner varandra, det börjar ÖFK spelarna nu också att göra, och man ser hela tiden spelare som tar löpningar utan boll för dom vet att och vart bollen kommer, dessa mönster denna spelidé är så väl inövad. Löpningarna hos den spelare som ska få bollen börjar innan medspelaren slagit passningen, på så sätt skapas ytor och hot, inte minst mot ett lag som ofta är “bolltittande”.

ÖFK är i mångt elva individuella spelare, detta måste brytas och man måste jobba stenhårt för varandra. Medan BP spelarna löpte mycket utan boll löpte ÖFK spelarna mycket med boll, detta är en stor skillnad mellan lagen. Ska ÖFK lyckas med dagens spelsätt krävs skickliga spelare med snabbhet och som kan göra sin motståndare, det finns ett par spelare som klarar detta men tyvärr alldeles för få. Men de som finns måste nyttjas rätt på planen, jag ser inte det. Amatkarijo och Adjumani ska fås att ta löpningar längs kanterna mot felvända motståndare medan spelare som Grach och Kadiri ska befinna sig i eller runt motståndarnas straffområde för att möta kantspelarnas inspel.

Fotboll kan vara svårt men jag är övertygad om att ÖFK spelare är så duktiga att dom skulle förstå och kunna anamma ett mer rakt spel och där ÖFK spelarnas styrkor mer kommer till sig rätt. Vad jag menar tänkte jag visa i några enkla bilder.

ÖFK måste nöta mönster enligt en inövad och i ryggmärgen sittande spelidé. Först och främst måste spelarna ta löpningar och göra sig spelbara. Sedan får det som regel vara slut med långa bolltrasporter vid fötterna, en högst två bollbehandlingar sedan ska bollen finns hos en medspelare. Högt bolltempo och rörlighet i laget, det krävs för att lyckas i dagens fotboll.

Jag utgår från en 4-4-2 formation som när ÖFK vinner äger boll centralt tenderar bli mer 4-2-4. Svarta streck är bollens rörelse röda spelarnas rörelse. Centralt mittfält (spelare 5) spelar upp bollen (svart 1) på anfallare (spelare 2 eller 3), i den stund anfallare (2,3) spelar tillbaka bollen startar yttrarna (1,4) sina löpningar på djupet. Den centrala mittfältaren slår en distinkt passning på djupet att löpa på för någon av yttrarna. I den stund anfallaren spelat tillbaka bollen (svart 2) vänder man upp mot motståndarmålet. Denna rörelse kommer att tvinga motståndarna att också vända mot eget mål samt försvara felvänt (svårt). Detta vill jag se mer av och ÖFK skulle med dagens spelare reellt kunna hot, det är jag säker på. Men alla spelare måste förstå och spelare utan boll måste veta vad som kommer hända i nästa passning.

Att spela sig ur kniviga situationer samtidigt som man kan hota är viktigt. Här krävs att ÖFK spelarna hjälper varandra i större utsträckning, att hjälpa gör man genom att göra sig spelbar samtidigt som man kanske tar en löpning på djupet. Återigen ett mönster som måste sitta i ryggmärgen hos alla spelare.

Hoppas nu verkligen att ÖFK kan börja bli ett (1) lag som jobbar effektivt för varandra, som tar löpningar och som spelar med ett högst två tillslag på bollen. ÖFK behöver poäng och då krävs oftast mål, för det krävs ett effektivare anfallsspel.

Lycka till från en frustrerad supporter!

Martin Nylander