Sista matchen i division 5 för den här säsongen och en match som allting hängde på. Vid vinst var vi garanterade en andra-plats i femman, men oavgjort eller förlust och då kunde vi lika gärna slutat på fjärde plats och därmed missat kvalet till fyran. Ragunda borta är årets längsta resa och vi var ändå ett bra gäng som satte oss i bilarna för att köra den 10 milen på söndagen. Vi kom också fram i god tid och hann med att känna på planen, en förvånansvärt hård höstplan men relativt gropig. Vi pratade om att vi nog skulle kunna spela vårt spel, försöka passa mycket och sätta hög press på Ragunda.

Matchen drog igång och det visade sig rätt snabbt att planen inte alls var lämpad till att spela boll på backen eller att försöka driva bollen framåt. Bollen studsade lite dit den ville och det innebär att båda lagen spelade rätt mycket på längre bollar. En sol som inte var nådig och två bra försvårande låg gjorde att första halvlek var oerhört chansfattig. Vi hade ett läge där Adam gick på genombrott (för att använda en handbollsterm) och kanske eventuellt skulle haft en straff när han rätt rejält blev dragen i armen. Ragunda däremot hade sina farligaste chanser på fasta situationer, både frisparkar och hörnor men kanske framför allt på deras långa inkast. De är alltid luriga och en skarv eller studs kan innebär att bollen hamnar lite var som helst. Vi, och kanske framför allt Robin som var tillbaka för dagen, lyckades dock vara först på alla och nicka undan utan att det kom till någon farlighet.

Halvleken slutade 0-0 och det var ett relativt besviket Ås som samlade sig i omklädningsrummet. Vi pratade bara om mindre förändringar i taktiken, men kanske framför allt om att kriga mer. Om att vilja ha både 1'a och 2'a-bollarna.

När halvleken så drog igång var vi fortfarande lite ängsliga. Kanske var det stundens allvar som gjorde oss lite ängsliga, men när minuterna tickade på jobbade vi oss också mer och mer in i matchen. Axel kom på några farliga frilägen där Ragundas duktiga målvakt gjorde fenomenala räddningar och så i 68'e minuten kunde inte ens han stå emot Axels framstötningar 1-0 var ett faktum vilket följdes upp av 2-0 när Robin helt otagbart satte bollen i bortre krysset efter ett inspel från kanten. Ragunda hade precis som i första halvlek sina farliga chanser på fasta situationer och när de fick sin andra frispark från ungefär samma läge nån meter utanför straffområdet gjorde de reduceringen till 2-1. Bollen gick i murens hörn och trots att jag han dit med handen studsade bollen retfullt i stolpen, på mig och rullade in i målet.

Vi fortsatte dock att jobba på och nån som verkligen visade kämpaglöd för oss var Klas Hermansson, han är verkligen oerhört nyttig på mittfältet. I slutminuter fick Axel sätta sitt andra mål när han fint placerade in en frispark och Emanuel Nilsson fastställde 4-1 i slutminuten på ett friläge.

4-1 avspeglar kanske inte helt matchbilden, det var i ärlighetens namn ingen vidare match från något av lagen men jag tror att det i slutändan är vår vilja och vår kondition som fäller slutavgörandet. Nu förlänger vi säsongen med ytterligare tre matcher i kvalet till division 4. I och med att Hallen förlorade sin sista match är det Ope 2 som gör oss sällskap från femman där, medan det är Alsen 2 och Brunflo från fyran som tillkommer. Det kommer bli tre mycket roliga matcher och vi ska göra vårt yttersta för att Ås åter ska ha ett lag i fyran till nästa säsong!