SMHI:s utsago om 60mm regn utbyttes mot ut utmärkt fotbollsväder med ibland solen gassande. Det var med andra ord förutsättningar för att det skulle bli en bra träningsmatch i fotboll och det blev det åtminstone i första halvlek innan bytena tog fart.
Det märkes att GIF Sundsvall var märkta av de svåra förlusterna tidigare mot ÖFK och verkligen ville visa att detta inte ska upprepas. ÖFK svarade och det blev en riktigt bra första halvlek som inte gav spår av att vara en träningsmatch.
Det blev en tempofylld inledning av matchen. Båda lagen gav och tog, men hela tiden hade ÖFK ett litet övertag när det gällde målchanser.
Redan i början på matchen markerade GIF att man kan och vill rulla boll. De hade bra press och genom att utnyttja ÖFK:s misstag -och det var ibland en hel -och GIF kontrade GIF smart.
ÖFK var några gånger lite för nonchalanta i sitt spel, speciellt i de bakre regionerna och då passade GIF på att sätta in en kontring. Det gav oftast inga farligheter utom att de skapade rätt många resultatlösa hörnor.
Det tog inte lång stund innan ÖFK tog sig samman och svarade med fyndiga anfall oftast från högerkanten, med Weilid och Österholm som huvudaktörer.
Weilid har oftast gjort bra ifrån sig, men en som kommit starkt, efter en lite tveksam början av serien, är Österholm. I denna match visade han åter hur bra form han för närvarande har. ÖFK kan bygga spelet genom Österholm cch även offensivt kan han vara vass.
På vänsterkanten härjade Yannick Adjoumani i vanlig ordning. Han är en djärv spelare som gör det mesta rätt offensiv och han kan leverera bra inlägg. Det är en spelare som man inte kan annat än gilla för hans intensitet och frejdighet.
Redan efter 10 minuter kom första och som det skulle visa sig, matchens enda mål.
Det var Zekovic som stod för det efter en hörna. Mycket duktige Ghanoum nickade ner bollen och Zekovic sköt, jag tror det var på volley, otagbart i mål.
Genom målet tackade han för förtroendet för att han fick starta idag.
Zekovic har talang. Det kan vi se, men han har svårt att riktigt övertyga. Han tog inte riktigt chansen i dag. Han blåstes av för offside ett antal gånger då han hade bra lägen. Det var onödiga avvikningar.
Stolt var pigg idag och var mycket nära att göra mål på nick efter en fin framspelning av, jag tror det var för alerte Weilid. Detta var 25:e minuten.
Sinyan visade upp sin fina förmåga att driva bollen genom att nästan i samma steg göra bort två spelare i GIF. Det var fotbollsgodis. Tyvärr var han lite slarvig i visa situationer som sätter ner hans betyg något.
Han är en lysande spelare ihop med Brendon som är den store dirigenten och speluppbyggaren. Leve honom! ÖFK har ett mittfält som ofta fungerar mycket bra och det finns andra som knackar på dörren. Det såg vi i dag i andra halvlek.
I 39: minuten fälldes Österholm inom straffområdet. Alla på läktaren trodde att det var straff, men inte domaren. Han friade. Mycket nära 2-0 var det i alla fall.
Första halvlek slutade med 1-0. Det var en halvlek som ÖFK ska ha all heder av. Den var bra utförd på alla nivåer. ÖFK var ett nummer större än GIF, även om vi kommer ihåg GIF:s vilja och snabba kontringar som dock inte resulterade.
Andra halvlek blev en vingklippt historia jämfört med en första halvlek. Det kan vi nog skylla på alla byten. Det märktes mest genom att tempot sänktes, i vissa perioder rätt mycket.
ÖFK var värst och bytte ut i stort sett hela laget. Det var nog bara Mills, Adjoumani och Sinyan som spelade hela matchen. Powell gjorde rätt som lätt alla förutom Keita på bänken få spela.
Redan till andra halvlek bytes Weilid, Kabuye, Brendon och Stolt ut. In kom Hedenquist, Karlsson Grach, Sporrong och Musolitin
(När Brendon byttes ut då somnade hans lilla dotter som satt bredvid mig på läktaren)
Andra halvlek hade en annan karaktär än den första halvleken. GIF hade då mer bollinnehav än ÖFK.
GIF kom upp i anfall, men deras ineffektivitet lyste igenom. Skotten gick ofta långt över målet.
ÖFK skapade inte så många målchanser, men kom bra fram på vänsterkanten. Musolitin visar alltid vilja i alla matcher och ibland brukar han vara för het i vissa situationer. I dag visade han återigen att han har talang.
Musolitin var ÖFK:s bästa spelare offensivt i andra halvlek.
I 62:a minten kom Nader och provspelande Rahman in. Ut gick Österholm och Zekovic
Nader är en spelare som jag redan gillar främst för sina framspelningar.
Nu kan jag tillägga att jag fick en ny favorit, nämligen Rahman. Vilken planta till en fullfjädrad spelare han är.
Det är svårt att ha något säketrt omdöme om honom, efter att ha sett honom bara några minuter på plan, men det skulle förvåna om Magnus och Stefan har någon annan uppfattning än att det kanske är värt att låta honom stanna i ÖFK.
Som jag skrev tidigare så var det Sinyan, Adjoumani och Mills som spelade hela matchen. De två första har jag haft omdömen tidigare. Denna gång står Mills på tur. Han visade moget och starkt målvaktspel med lugn i alla situationer.
Målglädje
|