En turbulent allsvensk säsong är över. Det kvarstår dock några månader av själva året. Månader som innehåller fortsatta medialt intressanta händelser kopplade till ÖFK. Daniel Kindberg, fd ordf i ÖFK, m fl skall ju få sina domar i Tingsrätten. Nu kommer detta inte längre riskera att negativt påverka ÖFK:s fortsatta deltagande i Allsvenskan. Puh vilken tur. Det var annars representantskapets eventuella beslut om tvångsnedflyttning som oroade mig mest. De har ju möjlighet att grunda sina beslut på etiska grunder och inte enbart på sakskäl. Ett sådant läge öppnar ju för subjektivitet och då skulle vad som helst kunna hända oavsett domstolarnas domar.

ÖFK har under året hamnat i finansiellt trubbel. Det kan i efterhand konstateras att budgeten inför denna säsong var alldeles för optimistisk på intäktssidan. Främst gäller det publik och spelarförsäljningar. Inom idrotten är det inte ovanligt att kostnaderna ofta balanseras mot budgeterade intäkter. Om då intäkterna uteblir så blir resultatet negativt. Blir kostnaderna dessutom högre än budgeterat så blir det etter värre. För ÖFK har det inneburit att kassan snabbt har förbrukats. Nu har åtgärder vidtagits för att rätta till den akuta bristen, samt att införa strukturer för att förhindra upprepning. Man kan givetvis gnälla över om att åtgärderna skulle skett tidigare, men det är ingen mening att gråta över spilld mjölk om det nu rättas till.

Det har också varit turbulens i ÖFK:s ledning och styrning. Året inleddes med förändringar i föreningens och idrottsaktiebolagets styrelser. Det har även varit tveksamheter vid invalen, vad avser vilka som hade rösträtt eller ej enligt stadgarna. Detta har präglat den interna och externa debatten. Något som nu skall klaras ut på kommande extra medlemsmöte. Det visade sig också att förändringarna i styrelserna skulle fortgå, under i stort sett hela säsongen, fram till nu. Nu verkar det dock ha ordnat upp sig med bra bemanningar.

Relationen med Östersunds kommun var inför och under vårsäsongen klart anspänd. Kommunen ville inte längre bidra som sponsor och man nekar en anställd att bli styrelseledamot. Nu verkar det dock, utifrån sett, som att atmosfären tinat upp. Östersunds kommun har ju vid flera tillfällen lämnat anstånd med betalning av skulder som ÖFK har till kommunen. Det får ju tolkas som ett litet stöd i alla fall.

Vi får inte heller glömma Uppdrag Gransknings (UG) program om ”Blåsningen i Östersund”. ÖFK:s restaurangbarack och dess värdering var bland annat i fokus. UG antydde att värderingen var klart överdriven, och UG påstod att denna värdering hade medverkat till att ÖFK erhöll elitlicensen till Superettan, när det avancemanget blev aktuellt. Programmen, (det var ju två TV-sända), blev synnerligen uppmärksammade och skapade massvis med frågor från allmänheten. Framför allt från allmänhet utanför Jämtland. Det kan jag själv intyga. Människor utanför länet har ju inte löpande info på samma vis som länsborna. Det finns dessutom ett begrepp som kallas teleskopering, som innebär att tidsperspektivet upplevs på ett annat vis än det verkliga. Ofta så att tiden upplevs kortare än den verkliga. UG tog ju upp flera olika händelser utöver restaurangbaracken, vilket av många upplevdes ha skett på väldigt kort tid och dessutom skett i närtid.

Sedan har vi ju också turbulensen i det sportsliga, men det kommer Agne Svärd att redogöra för i kommande krönikor.

Ja, det har varit mycket. Det är knappt jag fattar att allt detta har hänt på mindre än ett år. Ändå lever ÖFK. Ur askan stiger fågel Fenix