Hösten har varit en utdragen plåga för klubben, vi har famlat i mörkret och kämpat på så många sanslösa fronter.
Vi har blött överallt, men det anstår inte en vandrande riddare att klaga över sår även om så inälvorna rinner ut genom dem.
Inför denna gastkramande match så hade vi tre sportsliga livlinor kvar. Sirius, Bajen och Änglarna.
Sirius livlinan kändes som den mest realistiska. Matchavgörande, Turgott och Amins inhopp samt Panterns räddning vid 1-0. Gillar verkligen Turgott, ett rörelsemönster som en modern fotbollsspelare, soft, snabb och graciöst. Turgott får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.

Väljer att avsluta detta inlägg med att citera Timbuktu. För jag hoppas verkligen att han har rätt.
För the botten is nådd
Hur långt kan man gå?
Hur lågt kan man sjunka?
Hur kasst kan man må?
Kändes för jävligt innan men det börjar bli lite bättre nu min vän. Om jag tappar fästet och trillar ner ska jag klättra upp igen.