Inför matchen var vi lite nyfikna hur vi skulle kunna stå upp mot ett topplag i en högre division och efter matchen kan vi konstatera att det klarade vi alldeles utmärkt. Tyvärr räckte det inte till avancemang trots ledning med 3-1 utan vi fick se oss besegrade med 3-4 efter två rätt slumpartade mål under de sista tio minuterna. Vi har ett par hyfsade kvitteringschanser efter det, men fick tyvärr inte in bollen.
Snacket före matchen var kortare än vanligt. Även om vi mötte ett tuffare motstånd än vi varit vana vid från serien skulle vi inte förändra något från det som gett oss bra prestationer och resultat i juni. Bara vara lite mer noga och försöka göra allt lite bättre både offensivt och defensivt.
Av lite olika anledningar hade vi gjort fem förändringar sen föregående match mot Heffnersklubban 2. Båda ytterbackarna och hela det centrala mittfältet var utbytt, vilket gav spelsugna lirare fast beslutna att göra det bästa av den här matchen. I några matcher har vi haft lite problem att hitta rätt i början när vi skiftat en del positioner, men den här gången kändes det som om det gick kortare tid innan vi hittade rätt.
Vi fick en tidig ledning då Nadia Andersson kastade ett inkast till Karin Jonasson som vände bort ett par spelare och tryckte upp bollen i bortre burgaveln utan chans för IFK:s målvakt. Ett riktigt klassavslut och en drömstart på matchen för vår del.
Vi fortsatte bra under några minuter efter målet och hade bra kontroll på IFK:s attacker samtidigt som vi hittade upp med några bra uppspel till våra spelare längst fram.
IFK började dock eftersom hota lite mer och framförallt var det på högerkanten som Felicia Jonsson var ett ständigt hot. Det var också hon som efter 14 minuter kom runt på kanten och slog ett inspel som lite slumpartat slank in vid första stolpen fram till 1-1.
Intressant att se hur vi skulle reagera på det här bakslaget och svaret blev att Opetjejerna hanterade det jäkligt bra.
Efter 20 minuter får Nova Hägred bollen på vänsterkanten och serverade en perfekt stickare till en löpande Nadia Andersson. Nadia tog emot bollen, vände bort en försvarare och satte in 2-1 i ungefär samma nätmaska som Karin hade skjutit in vårt första mål. Ännu ett klassavslut.
Bara två minuter fick vi se ett ännu snyggare mål. Nova H spelade fram Karin J som vek in från vänsterkanten och sköt upp bollen i bortre krysset och än en gång var IFK:s målvakt chanslös.
Vi fortsatte bra en stund efter vårt tredje mål, men efter ungefär en halvtimme började IFK få lite bättre fart på grejerna och tryckte tillbaka oss rejält. Nu hade vi en period där färre spelare ville ha boll och vi hade inte samma mod att kliva fram i försvarsspelet. Precis som tidigare i halvleken var det Felicia J som oroade mest med sin snabbhet. Det var också hon som låg bakom IFK:s andra mål. Hon kom runt på kanten och slog ett bra inspel som Magda Aspholm kunde trycka in vid bortre stolpen. Ett snyggt mål.
Vi höll ledningen till paus och fick gå till en välbehövlig vila. Det vi pratade om var att hitta tillbaka till modet i försvarsspelet och att våga kliva närmare våra motståndare och då framförallt Felicia J. Offensivt så behövde vi också hitta modet att söka boll igen.
Den defensiva biten fungerade riktigt bra där Alva Eriksson i andra halvlek gjorde en strålande insats i försvarsarbetet och tog bort mycket av hotet på IFK:s högersida.
I paus tvingades vi också till ett byte då Elin Bergqvist klev in istället för Ella Backman, som hade gjort en lysande första halvlek trots svåra förutsättningar för att spela match.
Elin kom in och gav välbehövligt lugn med bollen i en del trånga situationer.
IFK hade ett rätt stort bollinnehav under den inledande delen av andra halvlek, men det kändes ändå som om vi hade det mesta under kontroll och det var inte så många heta chanser som släpptes till. Tröttheten började dock synas på en del och med 25 minuter kvar kom Ella Stugvard in istället för en Elin Myhr med krampkänningar. Inte så konstigt då hon gjort en riktigt bra insats i sin första start i en tävlingsmatch med A detta år.
Även Emma Sandström och Amanda Sjöö kom in för att vi skulle få in bolltrygga spelare med pigga ben.
Känslan var att vi skulle kunna fixa detta även om IFK hade mycket mer boll än vad vi hade.
Med 10 minuter kvar kom dock en kalldusch likt den vid IFK:s första mål. De kändes hela tiden farliga på hörnor, men vi lyckades få undan bollen fram tills nu. En bra hörna kom in som nickades bort, men den kom tillbaka in i mitten igen. En lyra som inte såg så farlig ut, men Denise Jensen fick till en nickskarv som gick i en retfull båge in i mål till 3-3. Där hade vi kunnat agera lite mer rejält.
Bara två minuter senare kom även 3-4 och då var det på liknande sätt, men ännu mer retfullt. Situationen såg helt ofarlig ut, men My Jonsson fick huvudet på bollen och den gick över Ebba Aronsson som lämnat sin position på linjen. Ett slumpartat mål, men de räknas också.
På slutet gör vi ett sista ryck och både Emma Sandström och Nova Hägred har bra lägen att göra mål. Karin Jonasson har också ett bra skott där Mathilda Klang i IFK gjorde en bra räddning.
Vi förlorar matchen med 3-4 och det känns jäkligt surt eftersom tjejerna i Ope svarade för en riktigt bra arbetsinsats och överhuvudtaget en bra fotbollsmatch. IFK kanske inte var lika nöjda med sin prestation, men det ställs ju fullt naturligt lite högre krav på dem.
Hela laget förtjänar stort beröm för det jobb de gör ute på planen. En nykomponerad backlinje som stöttar upp varandra på ett fantastiskt bra sätt och ett mittfält som löpte mycket i båda riktningarna. Våra ytterspelare Nadia Andersson och Nova Hägred var också rejäla hot framåt, samtidigt som de gjorde ett hästjobb i det defensiva arbetet.
Största enskilda plustecknet i matchen måste ändå gå till Karin Jonasson som var otrolig i sina bollmottagningar och svarade för två ruskigt fina mål kombinerat med ett lojalt och smart spel i pressen. I en sån här match är hon helt oersättlig och visar att hon fortfarande är länets bäste targetspelare.
Hur surt det än är att tappa en ledning till förlust så är det ändå med en känsla av stolthet tjejerna kunde kliva av planen. Det var lite nedslagna huvuden direkt efter slutsignal, men med lite distans till det hela kunde de se tillbaka på en riktigt bra prestation mot ett tufft motstånd. Nu återstår ett par träningar och för några nån division 3-match innan vi går på uppehåll och välförtjänt vila. När vi startar upp igen är det bara att hoppas att vi kan bibehålla den nivå vi har haft under juni. Då kan det bli en trevlig höstsäsong. |