Precis vad som behövdes för att passera boråslaget och knipa den hett åtråvärda kvalplatsen mot Falkenberg En häftig inramning med 4378 på läktarna kanske något mindre än vad den fria entrén förutspådde men ett hällande regn skrämde säkert bort en del.

ÖFK inledde piggt mot rödvita gäster som helt klart inte tänkte bjuda på särskilt mycket ytor. Trots det en fin möjlighet där en i djupled löpande Malcolm Stolt passade in till Simon Kroon men målvakten Anton Kajtoft i vägen. Cesar Weilid över i bra läge strax efter. Alexander Salo i Norrby med en möjlighet i 8:e minuten

Mycket av spelet förlagt till mittplan sen och gästerna helt inriktade kontringsfotboll. Lite oreda i ÖFK-försvaret efter en frispark i 24:e minuten och ÖFK:s vinthund på vänsterkanten, Chovanie Amatkarijo med en chans ett par minuter senare. ÖFK det klart bättre laget och frustration på och runt banan efter ett förlösande mål. En bra möjlighet för Norrby efter 33 minuter men Aly Keita i hemmaburen på tårna.

Efter tio minuter i andra halvlek helt nya förutsättningar. En handpåläggning i boråsarnas straffområde och Simon Kroon säker exekutor. Målvakten åt ena hållet och bollen åt det andra. Ett helt annat Norrby IF där superettanplatsen helt plötsligt flugit sin kos. Man lastar in allt man har offensivt men ett heroiskt och inte helt utan skicklighet kämpande ÖFK håller emot.

Simon Kroon byts ut i 70:e minuten mot Henrik Bellman och strax efter Bellman med en bra passning till Ludvig Fritzon men nick utanför. Mycket ytor för hemmalaget och Amatkarijo utanför i fritt läge. Ett mer försvarsintiktat ÖFK och Sebastian Karlsson Grach in istället för Amatkarijo tio minuter före 90. Ett läge i matchen där minsta lilla misstag kan få ödesdigra konsekvenser men dom rödsvarta hemmagrabbarna har slutat skänka bort poäng i slutminuterna.

En avslutning helt i dur alltså, en härlig inramning och en fin punkt på ett seriespel som sannerligen inte gått på räls. Hatten av dock för alla dom insamlade poängen under senare delen av säsongen och cred till Magnus Powell och hans stab som trots en hel del ifrågasättanden trott på sin idé. Erick Brendon oerhört viktig i den här typen av matcher med sin förmåga att hålla i bollen och fördela passningar i rätt ytor.

Ludvig Fritzon en helt ny spelare efter Brendons ankomst och visade med inte minst med sin fysik stor beslutsamhet. Sen går det inte att undgå Simon Kroon, alltid spelbar med sin förståelse och en kylig straff i ett nervigt läge. Fina insatser också av det nykomponerade mittbacksparet Sam Mensiro och Kristian Novak

Det återstår dock ett hinder för en fortsatt superettavistelse. Falkenberg FF, ett inte oävet motstånd med sina säsonger i allsvenskan. Måster erkänna att förhoppningarna inför serieavslutningen inte kändes helt hundra men med en tillsynes skadebefriad trupp med fin höstform finns möjligheterna. Som sagt “Vi ger oss aldrig”!.