Det är det här jag ser framför mig när jag tänker på fotboll i Jämtländska division 4. Stugun mot Tandsbyn en tisdag kväll på en plan som av flera beskrevs som svårspelad. Möjligen skulle vädret ha varit både kallare, blötare och myggigare för att det skulle känts sådär extra autentiskt.

Jag har lite svårt att inte dröja mig kvar vid planen, för det första ska sägas att det var en riktigt fin plan efter förutsättningarna. För en vecka sedan snöade det men här kan vi ändå spela fotboll på en grön gräsplan. Samtidigt säger det rätt mycket när snacket innan match handlar om att "planen är lite bättre på bortre sidan så vi försöker få den att anfalla på i andra halvlek".

Matchen startade i solskenet och Stugun började med att sätta rätt hög press på oss när vi fick bollen i backlinjen. Det för dagen nykomponerade mittbacksparet Edvin och Pontus gjorde däremot inget fel i vare sig spelet med bollen eller defensivt. Edvins fina fot bidrog dessutom till flera öppnande djupledspassning som jag tror bidrog lite till att Stugun efter hand släppte lite på den höga pressen (och kanske lite trötthet också). Stugun försökte sig på lite djupledsbollar men jag var på tå idag och kom ut bra på det mesta.

En nick i stolpen på hörna var Stuguns bästa chans och möjlighet att öppna målskyttet, då hade vi haft en helt annan match (det är små marginaler i fotboll). Själv drog jag på mig en smäll i en situation och klev av efter 35 minuter med en krånglande axel. Jag hann knappt sätta mig på bänken innan Måns drivit bollen in i Stuguns straffområde och slagit in ledningsmålet 1-0. En ledning som stod sig halvleken ut.

Andra halvlek och nu skulle vi få anfalla på den "bättre" planhalvan. Det innebar tyvärr också att vi fick försvara på den lite sämre sidan och vi fick kanske lite svårare i uppspelsfasen. Det är kanske nu läge att säga att under alla 90 minuter var det en väldigt trevlig match. Man skulle ju kunna tänka sig att en match mellan två lag som är kända för sitt lite mer fysiska spel rätt lätt skulle kunna urarta. Det skulle isåfall vara rätt långt från sanningen, istället skulle jag kunna klassificera den här matchen som en av de snällare och trevligare jag spelat i tävlingsammanhang.

Så kom då matchens första, och enda, gula kort. En tilltrasslad situation i Stuguns straffområdet. Stuguns målvakt fick inte riktigt kontroll på bollen och i situationen som följer när han försöker återhämta situationen drar han ner vår spelare. Straff som Edvin sätter för 2-0. Där fick också nummer 2, Anders Roos gult kort, jag misstänker för snack för jag kan inte påminna mig att han var inblandad direkt i situationen. Anders tycker jag för övrigt, tillsammans med kaptenen Nils Jonson, var Stuguns bästa spelare, både defensivt och som ett väldigt giftigt vapen på fasta situationer.

Med kvarten kvar sätter vi också 0-3 på en hörna, slagen mot första ytan där Tony stormar in och slår in den otagbart bakom Stuguns målvakt. I andra halvlek tappar Stugun både spel och ork, vi har fler chanser och borde kanske satt en eller två bollar till. Matchen känns dock ganska avgjord och planen tar ut sin rätt med lite småskador.

Jag vill också passa på att berömma domartrion, nu var det en ganska snäll match men det var nog mycket tack vara de tre också som hela tiden hade ett gott snack med spelarna på och bredvid planen som bidrag till den goda stämningen. Nu får vi någon dags uppehåll innan vi på fredag åker till Offerdal för ännu en så kallad tuff bortamatch.