Sommaren 1974 på en grisfest utanför Benidorm, Spanien, hamnade jag bredvid en då aktiv Kevin Keegan och ytterligare en Liverpool spelare. Faktum var att jag inte förstod det, förrän jag och min resekamrat, besökte bekvämlighetsinrättningen, efter att ölen trängt sig på. Då upplyste han mig om vilka vi satt bredvid. Vi hade, alla fyra, en trevlig afton tillsammans. Det kan jag lova.

Nu har det ju gått en tid sedan dess, men det har fått mg att reflektera över fotbollens betydelse för många. Bill Shankly, en legendarisk fotbollsmanager i Liverpool, lär ha sagt ( fritt översatt):

” Fotboll handlar inte om liv eller död - Det är mycket allvarligare än så.”

Hur det än är med den saken eller ej, så visst har fotbollen stor betydelse för många. För mig har det varit grund för fysisk aktivitet, social samvaro, relationer i grupp, målinriktning, glädje, ledarskap och att det omöjliga är möjligt. Det sistnämnda är ju ÖFK ett levande exempel på. Inte bara under Europa League spelet åren 2017- feb 2018, utan även för resan till Allsvenskan. Inte heller går det inte annat än beundra vad som skett från våren 2018 till dags dato.

Jag såg segermatchen mot IFK Norrköping i Svenska cupfinalen på Jämtkraft Arena samt alla hemmamatcher i Europa League. Dessutom flera bortamatcher på plats. Zorya Luhansk, Athletic Bilbao och Galatasaray borta var de jag missade. Denna tid med ÖFK var fantastisk. Thessaloniki (PAOK) och Luxemburg ( Fola Esch) är nog platser jag knappast skulle ha besökt om detta inte hänt. Känslan, gemenskapen och glädjen bland supportrarna var obeskrivlig. Alla var vän med alla. ÖFK förenade människor för en gemensam sak. Människor med sannolikt olika intressen i övrigt. Mängden tillresta i Berlin och London var ju dessutom enorm. De över femtusen på Emirates i matchen mot Arsenal är faktiskt svenskt rekord för bortaföljen för klubblag. Jag dristar mig till och med att påstå att Östersund, Jämtland/Härjedalen och även Sverige fick ökad stolthet i och med ÖFK:s prestation, även om denna stolthet, senare solkades en del. Faktum är att Allsvenskan som liga fick en högre Europeisk ranking efter ÖFK:s Europa resa.

ÖFK fortsätter därefter förvåna i positiv bemärkelse. I stort sett hela truppen från februari 2018 försvinner inför och under 2019. Detta så när som på en handfull spelare. Att ändå lyckas i Allsvenskan såsom nu skett under 2020 är inte annat än en beundransvärd prestation.

Historien om ÖFK slutar inte här. Ambitionen är förhoppningsvis att sikta på stjärnorna igen. Vi vet ju nu att det omöjliga ör möjligt. Då tänker jag åter på Kevin Keegan. Någon lär ha skrivit följande på utsidan av Anfield Road:

”Jesus saves but Kevin Keegan kicks in the return”.

Något som jag gärna kopplar till ÖFK:s devis:

”Vi ger oss aldrig”

Idag är det Häcken som på Hisingen skall få känna på detta.