Jag förstår de mer sansade kritikerna av ÖFK:s spel, främst ur den synvinkeln att det inte finns något riktigt bestående över de bättre prestationerna, och att alldeles för många enskilda misstag görs. Men jag tycker definitivt att spelet periodvis ser riktigt bra ut, trots alla skador och förbudet mot att kunna ta in nya spelare. Jag tycker fortfarande att ÖFK får ett knappt godkänt under rådande omständigheter, och hittar man ett bättre flyt i spelet så kan man ta poäng mot vilket lag som helst. För mig finns inget annat mål med årets säsong än att hålla sig kvar i Allsvenskan. Och lyckas man med det är det en bragd.

Amir Azrafshan får väldigt stark kritik från en del håll, och det försöker jag se mer från vinkeln att fotboll faktiskt är en tävlingsidrott, där allt utgår från resultatet. Och hittills har det sammantaget inte sett tillräckligt bra ut. Jag sällar mig just nu till dom som tycker att det är dags att bli mer cynisk i spelet igen. Särskilt när Turgott är tillbaka. Bollen måste rensas bort när det behövs, och den ska till varje pris hållas tillräckligt långt från straffområdet. Just nu är det bättre att se på fotboll som att den som släpper in minst mål vinner, än att den som gör flest mål vinner. Samtidigt ska vi vara medvetna om att det fortfarande före denna omgång bara är sex lag som gjort fler mål än ÖFK, och att fortfarande fyra släppt in fler. Jag anser att ledarna måste jobba in ett mod och en killerinstinkt i spelarna, så att alla verkligen vill se bollen i motståndarnas mål. Jag vet att det är ett löjligt självklart påpekande, men just nu behövs det extra mycket. I övrigt så har jag nog en del åsikter om spelideer och insatser, men jag inser att mina kunskaper är begränsade i förhållande till de som leder laget, så därför ligger jag lite lågt med dem just nu. Men vi behöver verkligen en vändning, och jag är optimistisk nog att tro att det ska vara fullt möjligt. Men vill Amir vara kvar på sikt, så måste han nog själv göra en synbar förändring ganska snart, eller snabbt börja att ta en hel del poäng. Jag kräver dock inte alls hans avgång, då jag igrunden tror på honom som tränare för ÖFK. Som jag skrev tidigare runt Burchnall, så tycker jag att det avgörande är spelarnas förtroende för honom. Och jag personligen har väldigt lite koll på hur förtroendet är.

Att ÖFK:s kris skulle vara väldigt stor håller jag ännu inte med om. Ett par segrar skulle snabbt ge en annan bild av läget. Och om vi tittar på de lag som just nu finns kring ÖFK i tabellen, så borde deras kriser vara betydligt större. Fjolårets femma Mjällby ligger en poäng från negativ kvalplats, fjolårets sjua Örebro ligger sist och fjolårets elva Varberg ligger på negativ kvalplats. Och de har haft och har alla möjligheter att förstärka sina trupper. Deras supportrar borde vara betydligt mer negativa än ÖFK:s. Det som är tråkigt för spelare och ledare i ÖFK med krisstämpeln är att pressen blir större för varje match, när man istället skulle behöva allt stöd. Tyvärr är jag naiv nog att gissa att flera av spelarna och ledarna kan vara inne och läsa såväl på denna webplats som på Svenskafans. Inte för att jag tror att man direkt påverkas av detta, men indirekt så blir pressen än större av den faktiska vetskapen att ett inte obetydligt antal personer tycker att man gör ett dåligt jobb.

Ikväll gäller det att ge allt, vilket jag är övertygad om kommer att ske. Det stora problemet är skadeläget, och att utrymmet till spelförändrande byten är minimalt. Och det får helst inte bli en enda skada till. Samtidigt kan läget vara lite tacksamt just ikväll, att laget nu mer kan se det som att man har allt att vinna, istället för att bli stressade över att det är en avgörande ödesmatch. Men visst skulle ytterligare en förlust ställa till det. Jag ser förresten att Hammarby vill flytta fram matchen mot ÖFK, och det vore kanske ganska ok just nu. Nu hoppas jag på ett rejält publikstöd ikväll, hela matchen igenom. Och chansen till vinst är inte alls obetydlig.