ÖFK har tveklöst visat att man håller tillräckligt bra klass för att vara på övre halvan i Superettan. Under stor del av första matchen och kortare perioder i de båda andra. Tyvärr har svackorna varit tämligen djupa också. Majoriteten av spelarna har tidvis sett väldigt bra ut, men det har varit svårt hittills att hitta stabilitet. Det är ju inte heller så konstigt, då truppen inte helt har satt sig ännu, och knappast har ens tränarna full koll på spelarna än. Jag har dock väldigt svårt att släppa hoppet om en rejäl islossning, och frågan är om den kommer just mot Dalkurd, men varför inte?
När Kamal Issah kommit in (hoppas han bedöms kunna starta matchen imorgon) så lyfter mittfältet direkt. Om dessutom Amatkarijo äråterställd och Hörberg fyller ut, så kan det bli en härlig föreställning. Men det var en del "om" där. Jag kommer fortsatt att vara orolig vad gäller försvaret, men funkar mittfältet bra, så bör det bli enklare där bak. Kadiris självförtroende fick en kick uppåt senast, och kanske blir det fler mål nu. Gärna på inlägg från Hörberg. ÖFK har faktiskt ett nytt riktigt bra lag på gång. Får man lite mer medflyt så kan det bli en rolig säsong. Om det blir en del poäng i de närmsta matcherna så släpper pressen lite, och då blir det lättare att spela ut.
Jag har känt mig gnällig de senaste två matcherna, men jag tycker att jag delvis har rätt att vara det. Jag blev kanske lite för hoppfull efter en riktigt bra första match och en minst lika bra start i Västerås. Sedan blev det inte alls bra, fram till att Kamal Issah kom in på planen. Jag ska försöka att se matchen mot Dalkurd med lite mer milda ögon, men jag kan inte hjälpa att jag förväntar mig att såväl spelare som ledare ska hitta mer och mer rätt. I laguttagningar och på planen.
Kör hårt nu, med relativt hög press, variation i spelet på alla delar av planen, och större säkerhet i backlinjen. Då kommer det att bli roligt. Och nu hoppas jag på minst 2.500 personer på Arenan i morron! |