När jag på morgonen innan matchen mot Örebro läste Kim Sundings "inför matchen" i fotbollz.se och såg vilken domare som skulle döma, så infann sig dessa tankar hos mig. "Jag undrar vad domaren kommer att ställa till med i dagens match?"

Jag bänkade mig på arenan och hoppades på att ÖFK skulle vinna och att mina tankar om domaren skulle vara fel. Vädret var bra och stämning god. Det var upplagt för en bra match.

När matchen nästan var slut och innan den ödesdigra straffen, så gjorde jag för mig själv en summering av matchen och domarens insats.

Jag har ingen uppfattning om domaren, annat än att han konsekvent ställde högre krav på ÖFK:s agerande på plan än han gjorde på Örebro. Med det menar jag att han hade lättare att döma frisparkar som drabbade ÖFK än Örebro. Varningsfrekvensen, fyra för ÖFK var dessutom betydligt högre än för Örebro som hade noll varningar.

Sedan kom den ödesdigra straffen för Örebro och det uteblivna målet för ÖFK som retade gallfeber på ÖFK:s spelare och på publiken.

När domarna gick av planen efter matchens slut då busvisslade och buade många ur publiken. Det är ytterst sällan vi ser det på Jämtkraft Arena.

När såg jag detta missnöje med en domare tidigare?

Jo, det var i fjol när ÖFK mötte Västerås SK. Då var det samma missnöje med domaren och publiken buade och skrek när de gick av planen. Det var samma domare då.

Orsaken till missnöjet då var då att domaren, enligt publiken, helt omotiverat gav rött kort åt Theodore Rask.

Det var min déjà vu.