ÖFK startar matchen bra och skapar flera bra chanser, men Landskrona tar över allt mer. Det som ändå blir väldigt viktigt är att skåningarna aldrig kan koppla av bakåt. ÖFK är hela tiden på gång framåt när chansen ges. Rundspelet längst bak blir minimerat och flera gånger försöker man att snabbt ta sig uppåt.

Andra halvlek startar Landskrona med att trycka tillbaka ÖFK, men Adjoumanis mål visar åter att det inte bara gäller att hålla bollen mest. Dock dröjde det inte så länge innan flera ÖFK:are för ovanlighetens skull denna gång blev stillastående i samband med en hörna i dubbla lägen. Kvitteringen var ett faktum.

Landskrona fortsätter att ha mest boll, men ÖFK skapar lika många chanser. Bl a gör Karlsson Grach ett riktigt bra inhopp, och är nära två gånger att sätta dit bollen. Att sedan domaren blåser en solklar straff var oerhört skönt i dessa tider, då annars tydligen såväl FIFA som UEFA och SvFF inte vill att det görs för många mål, då det innanför straffområdet oftast tycks vara tillåtet att brottas nästan hur mycket som helst. Befriande såväl fotbollsmässigt som för ÖFK.

Nog blir jag rejält nervös då Marklund tar straffen, eftersom det normalt är Brendon, men han hanterade den riktigt bra. Sedan höll ÖFK denna gång undan, och dessa tre poäng torde vara bland de viktigaste ÖFK tagit. Och så skönt för spelarna, att de lite grann kan trycka in käften, eller fingrarna, på oss som kritiserat deras inställning en tid.

Innan jag funderar lite framåt så tar jag betygen;

Benediktsson 3 – Har fortsatt problem med fötterna, och tar inte det säkra före det osäkra ibland.

Hedenqvist 3 – Hyfsat bra insats, men har en bit till att vara säker på startplats.

Suljic 4 – Väldigt stabil. Någon enda miss.

Bonde 4 – Fortsätter att imponera med rutinerat försvarsspel, trots sin ålder.

Adjoumani 5 – Målet, flera insatser offensivt och en riktig kämpainsats defensivt.

Musolitin 3 – En riktigt bra första halvlek, där han bl a drev in och sköt vid några tillfällen. Föll tillbaka lite i andra.

Sporrong 3 – Var mer anonym än han brukar.

Brendon 4 – Fortsatt lugn och säker.

Hopcutt 3- Gör en del bra saker, men stannar upp i onödan ibland när möjlighet finns att hålla trycket uppe.

Marklund 4 – En väldigt bra insats. Nära en femma. Jobbar imponerande.

Ordonez 3 – Tog inte sin chans fullt ut, men gör en godkänd insats.

Karlsson Grach 4 – Gör sina bästa minuter på väldigt länge. Varför får vi inte se detta när han startar.

Nu har ÖFK åter visat att man aldrig ger sig. Hade ju varit bra om man visat det mot bottenkollegorna tidigare. Då hade vi kunnat koppla av nu. Men det kan vi absolut inte än, med den tabellställningen. Men hoppet lyfte flera meter. Återigen kan man fundera på varför det ibland inte blir nästan nånting, trots att det bevisligen finns så pass mycket att ta ut av killarna. Nu såg vi dessutom att alla stöttade varandra, och även spelarna som aldrig kom in på planen fanns med fullt ut i firandet. Oj, så viktigt. Ledargruppen ska ha sin del av berömmet denna gång.

Låter löjligt att skriva det, men jag blev bönhörd vad gäller flera av mina önskningar efter min senaste matchkrönika denna gång.

Visar ÖFK upp den här inställningen mot Utsikten ska såväl en som tre poäng finnas inom räckhåll. Och det är dessutom så himla skönt att de få personer i Östersund som hoppas på ett misslyckande för styrelse, ledning och spelare, och därmed klubbmärket, inte fick jubla i tysthet.