På lördag spelar ÖFK genrep inför seriestarten mot det norska laget Levanger.

Matchen går på bortaplan.

Det är ingen vanlig match. Det kan vara den sista.

Ovissheten och de ekonomiska problemen har aldrig varit så stora som nu.

Det är jobbigt för både inblandade inom fotbollen och för oss supportrar.

Vill det sig illa, så kan matchen mot Levanger vara den sista matchen som ÖFK någonsin spelar.

ÖFK har kniven mot strupen.

Tiden med ÖFK har varit fantastiskt. Det mesta har varit positivt, men visst har det ibland varit en kamp.

Vi kan komma ihåg, att det har varit en tidsperiod som varit kantad omväxlande med stora framgångar och det har varit en nästan ångestgivande balansgång för ÖFK att vara kvar inom elitfotbollen och lösa de ekonomiska problemen, men alltid har det i allra sista stund löst sig både med fotbollen och ekonomin.

Vi har fått uppleva stora, nästan ofattbara glädjestunder med vårt kära ÖFK, men även med perioder då vi undrat över hur det står till med ÖFK, men vi har alla kunnat känna gemenskapen och glädje med varandra, när vi tillsammans med spelarna fått samlas på Jämtkraft Arena för att stötta våra fotbollshjältar både i framgång och motgång.

I dag är det inte självklart att vi får göra det någon mer. Kanske är det slut?

Det kommer i så fall att andas tystnad på arenan om inte ÖFK finns där, applåderna och hejaropen har tystnat.

Bara minnen finns kvar, allt annat är borta.

Nej nej, detta får inte ske.

Det är för grymt. Det känns nästan som att mista en livskamrat. Det kommer att finnas ett tomrum som är svårt att fylla igen. Så mycket betyder ÖFK för oss.

Det tål att upprepas. Nej nej, detta får inte ske.

ÖFK måste räddas och det finns ljusglimtar.

Vi kan alla vara med och bidra, men främst är det transferintressenterna som kan göra det ännu en gång. De kan få fram den Jämtländska urkraften och den starka viljan att hjälpa ÖFK, så att vi får uppleva ännu en säsong med ÖFK och få se vad Livani kan åstadkomma med sin nytändning.

Vi kan hoppas att det blir en stor framgång i serien. Det skulle bära upp ÖFK igen, att ÖFK blev intressantare för både sponsorer och för publik.

Vårt hopp sträcker sig främst till transferintressenterna Daniel Molander och Erik Sundström och andra.

De har sett till att det blivit en detaljerad och väl genomarbetad likviditetsbudget och löpande prognoser för 2025, samt motsvarande när det gäller resultatutvecklingen under 2025 för elitbolaget har tagits fram. Detta i syfte att ligga till grund för ekonomiska förslag till lösningar. Ett gediget arbete som jag faktiskt har fått tagit del av. Jag kan konstatera att det finns teoretiska möjligheter att få detta på rätt köl. Det skriver Lars Larsson i sin senaste krönika.

Deras insats för ÖFK att räta upp ekonomin och satsa kapital till ÖFK är mycket imponerande.

Sedan är det viktigt att ÖFK:s styrelse har stenkoll på ekonomin så att den inte skenar iväg. ÖFK får inte drabbas av miljonunderkott igen. Det är i längden inte hållbart och det skapar inget förtroende för klubben. Det sprider osäkerhet hos alla som vill ha elitfotboll i Östersund och som kan satsa kapital på ÖFK.

Hoppet finns nu att ÖFK kan övervinna krisen även denna gång.

Låt oss hoppas att allt går vägen.

ÖFK ger sig aldrig!

På min stol på arenan står: ”Jag tror på det här”

Låt det inte bli ett falskt klingande budskap..