Måndag den 15/5 har ÖFK sin nästa match i årets Superetta. Nämligen den sjunde. Matchen är på bortaplan mot Trelleborg FF. Ett Trelleborg FF som haft det tungt i säsongsöppningen och inför matchen mot ÖFK till och med sparkat sin tränare. Laget förväntades ju inför seriestart tillhöra topplagen, men befinner sig nu, som synes, i ett lite panikartat läge, som det verkar. Först dock något helt annat.

Trelleborg som stad är faktiskt känd för något som bara förekommer i Trelleborg och ingen annanstans i Sverige. Notera dessutom att det inte är Ystad utan just Trelleborg som är Sveriges sydligaste stad. På sommaren är detta tydligt eftersom stadens västra infart är kantad av riktiga palmer. Då infinner sig definitivt en kontinental känsla när man kör in i Trelleborg. Det har jag själv erfarit.

I Jämtland är det kosläpp på våren. I Trelleborg är det palmsläpp. 2023 års palmsläpp är det 46:e i ordningen. Palmsläppet sker lördagen 27:e maj. Tyvärr missar därför ÖFK-spelare och ledare att få uppleva den kontinentala känsla som palmerna för med sig.

Så här skriver Visit Trelleborg om palmsläppet:
” När vi firar att stadens palmer har släppts ut från sina växthus, då invigs också sommaren. För, den är alltid först i Trelleborg! Palmsläppet 2023 bjuder på morgondopp, Trellebelle Ukulele Orchestra, barnens favorit Pidde P, palmsläppserbjudanden och en korgfestival.”

Palmernas och Sveriges sydligaste stad mot det nordligaste Superettan laget. Ett Trelleborg FF i botten av tabellen mot ett ÖFK i toppen. Ett Trelleborg som vunnit en match, men förlorat samtliga övriga matcher mot ett obesegrat ÖFK. Hur kommer det att sluta?

Idag (fredag 12/5) besökte jag Hissmovallen för att få en inblick i hur jag skulle uppleva spelarna under träning på naturgräs. ÖFK tränade i Krokom och på Hissmovallen. Planen var i gott skick. Visserligen några skönhetsfläckar här och där, men inte så konstigt när det var två decimeter snö på plan, bara för två veckor sedan. Detta enligt planansvarige Michael Olofsson, som måste ha gjort ett fantastiskt arbete, med tanke på de förutsättningarna.

Jag var dock tvungen att avvika 45 minuter in i träningen, men det jag såg dittills var mycket lovande. Spelarna syntes ha väldigt roligt, vilket jag anser är oerhört viktigt för lagmoralen. Dessutom var det hög energi och riktig kamp i spelsituationerna. Vi kan nog hoppas på något riktigt trevligt i kommande matcher.

Matchen mot Sundsvall var av en annan kvalité än tidigare matcher. Då menar jag inte att de tidigare matcherna har varit direkt dåliga, men målfabrikationen har t ex inte varit på plats.

I matchen mot Sundsvall så vann ÖFK ”skott på mål statistiken” med åtta mot ett enligt Sofa score och målen med tre mot noll. Det var länge sedan vi skådat sådant i en tävlingsmatch med ÖFK som statistikvinnare. Dessutom med tre olika målskyttar. Något jag tycker är bra, dvs att flera spelare kan göra mål.

Det fanns mängder med positiva saker i denna match relativt tidigare matcher:

1. Först och främst de tre målen.
2. Att de åstadkoms beror nog på den avslappnade attityden hos många av spelarna och det i kombination med den med stort självförtroende genomförda speltaktiken. Ett självförtroende som rimligtvis nu har växt lite till.
3. Det förändrade spelet på högerkanten, där den konditionsstarka Weilid nu fick hjälp av Jakob Johnsson och därmed själv slapp springa flera 100 meters race på eget bevåg Nu blev högersidan mer lik vänstersidans Adjoumani/Amatkarijo.
4. Naturligtvis att ÖFK äntligen verkar ha funnit ett fungerande mitt mittfält, där Sinyans färdigheter verkligen har kommit fram.
5. Sedan vill jag lyfta fram samtliga spelares aggressiva press och tuffhet i närkamperna.
6. Sist men inte minst fungerade det defensiva spelet mycket bättre än tidigare.

Sammantaget mycket positivt. Nu bör det dock noteras att detta faktiskt bara är en enstaka match. Upprepar laget detta spel mot Skövde i nästa match, så har vi däremot en trend, som lovar väldigt gott.

Väderleksutsikterna synes tyvärr inte vara fotbollsvänliga inför måndagens match. Kyla och snö väntas. Det borde dock inte hindra publik och ÖFK spelare, som rimligtvis är mer van vid detta än spelare och fans från Skövde. Östersundare är ju normalt frekventa besökare på skid- och skidskytte tävlingar och det vädret och det på måndag lär inte skilja sig nämnvärt. Det är bara att klä sig varmt och heja fram ÖFK.

Det är med en dåres envishet jag lyfter den här frågan. Varför lyckas ÖFK så sällan göra mål i sina matcher? Åtminstone är det så hittills i år.

Den 2/4 möter ÖFK, på hemmaplan, ett GAIS med stort självförtroende. GAIS har, detta år, vunnit mot Allsvenska motståndare i såväl tävlings- som träningsmatcher. Bland annat mot lokalkonkurrenten IFK Göteborg i Svenska Cupen samt mot Degerfors och Varberg i träningsmatcher. Av årets totalt nio spelade matcher har GAIS vunnit åtta. Den enda som de förlorat är i Svenska Cupen mot IFK Norrköping med noll gjorda mål mot ett för IFK Norrköping. Det är dessutom den enda matchen av nio där GAIS inte gjort mål.

ÖFK:s motsvarande facit är åtta spelade tävlings- och träningsmatcher. En vinst i träningsmatchen mot GIF Sundsvall med tre mål mot noll, en oavgjord i träningsmatchen mot IFK Norrköping som slutade med noll gjorda och noll insläppta. Utöver det en oavgjord i Svenska Cupen mot Västerås SK på bortaplan med resultatet två gjorda och två insläppta. I övriga fem spelade matcher plus matchen mot IFK Norrköping har ÖFK inte åstadkommit ett enda mål och dessutom förlorat samtliga utom den mot just IFK Norrköping. Senast ÖFK gjorde mål var den 6/3 mot Västerås SK på bortaplan. Mot denna samlade bakgrund är det förståeligt, att den svenska mediasfären inte hyser tilltro till ÖFK. ÖFK tippas ju sist i Superettan av dessa förståsigpåare.

Det är dock glädjande att tränare Magnus Powell i ett uttalande i ÖP 27/3 inte håller med om detta, men det är nu allvaret börjar och det är nu som det är upp till bevis. Den 2/4 spelas den första Superetta matchen hemma mot GAIS. Nu måste ÖFK hitta nyckeln till att låsa upp denna utmaning med målskyttet.

I Östersund bor 100% av Sveriges skidskytteelit och i addition till det nästan alla landslags åkare i skidor på damsidan. Dessutom finns två lag i basketens högsta divisioner, ett lag i fotbollens Superetta och ett lag i Hockeyallsvenskan. Även flera i eliten av långdistansåkare på skidor och vintersport freestyle bor i Östersund. Sedan tillkommer konkurrens från all annan lokal idrottsaktivitet.

Alla dessa konkurrerar om sponsormedel. Både lokalt och nationellt. Om vi fokuserar på den lokala marknaden så är det givetvis en tuff situation att locka till sig marknadsmässig uppmärksamhet. Sedan också en utmaning att rätt prissätta den.

En grundförutsättning är att göra det lätt för sponsorer att kunna veta vad som kan köpas och hur köpet kan genomföras. Nu sätter jag på mig sponsorglasögon och ser hur ÖFK lyckats med detta.

Jag loggar in på www.ostersundsfk.se med avsikt att köpa något sponsorpaket och hur jag kan göra det. Notera att jag kan befinna mig var som helst i världen, men med en vilja att sponsra ÖFK. När jag hamnar på hemsidan finns ingen anvisning var jag som tilltänkt sponsor skall ta vägen. Det finns inga paketerade erbjudanden och inga hänvisningar vart man skall vända sig.

Det finns teoretiskt minst två sätt att sälja. Dels genom aktivt uppsökande verksamhet, dels genom passiv försäljning av paketerade erbjudanden via t ex hemsida eller i butik. Idag kan jag konstatera att det senare ägnar sig inte ÖFK åt. Huruvida ÖFK arbetar med aktiv försäljning vet jag inte, mer än att ett avtal är slutet med Wecall för att medverka till det.

För ett antal år sedan meddelade jag ÖFK att kontakta ett företag i Stockholm ägt av en av Sveriges rikaste familjer. Jag angav direktnumret till företagets VD samt meddelade att det var förankrat hos densamma, så manegen var alltså krattad. Varför företaget var intresserat var beroende av de aktiviteter som ÖFK då pysslade med, såsom kulturprojektet och regnbågscertifieringen. Notabelt var att de inte sponsrade några fotbollslag i Stockholm. Lite av samma strategi som vissa Östersundsföretag hade under den tid när IFK och Ope konkurrerade som värst.

Ringde ÖFK. Svar nej. Varför är fortfarande obegripligt och jag vet alltså inte varför. Det jag kan konstatera är att ÖFK verkar sakna kompetens eller vilja att skaffa sig sponsorer utanför länet och kanske även inom. De ekonomiska utfallen de senaste åren visar ju på begränsade sponsorintäkter. Marginellt mer än de fem miljonerna som årligen inhämtades innan ÖFK klev in i den svenska elitfotbollen.

ÖFK lyckades alltså under tiden innan Superettan årligen dra in cirka fem miljoner kronor. Marknadsvärdet i Superettan borde rimligtvis möjliggöra betydligt högre belopp. Det sker dock inte med automatik utan det krävs ett gediget arbete. Dessutom är, som sagt, konkurrensen lokalt hård. Här krävs därför taktisk planering, paketering och ett gediget säljarbete. Klarar ÖFK detta?