Vi kan dock starta med en liten tillbakablick på 2022, som startade på ett sätt som hur jag än försöker aldrig kommer att glömmas. Nästan ett helt lag borta, oklart på en massa olika sätt, och en tränarduo som knappast var kompatibla med varandra. Successivt tvingades ledarteamet ändå försöka att få ett gäng spelare med blandade kvalitéer, och inkommande från en massa olika håll, att fungera fotbollsmässigt på planen. Det gick väl sådär, trots en del riktigt bra insatser. Möjligen hade allt sett bättre ut om det blivit seger i första matchen mot Skövde, men det kan vi bara spekulera om. Trots detta så höll ÖFK sig på rätt sida kvalstrecket fem- sex omgångar, men sedan rasade det ihop, och väldigt många tog för givet att det skulle bli respass för andra året i rad. En segerlös svit på tretton matcher, om jag räknat rätt, var förödande. Bl a jag fick en del skit för att jag höll tron på möjligheten att hänga kvar öppen, även om jag pratade halmstrån rätt länge. Men en fantastisk inställning hos den absoluta merparten av spelarna gav sjutton matcher med bara fyra förluster och en räddad kvalplats.

För min egen del sitter Mansur Sinyans fantastiska mål i slutminuterna borta mot Utsikten som fastetsat i mitt medvetande. En formidabel prestation i ett sanslöst pressat läge. Han borde få betydligt mer uppmärksamhet för detta. I princip alla utom spelarna hade gett upp, men dom gav sig aldrig!

Jag inleder mina funderingar framåt med att hylla Ludvig Fritzson för allt han gett ÖFK under en rad av år. Han har aldrig varit dominerande på planen, men alltid kämpat väl, och såvitt jag kan komma ihåg har ingen som lämnat ÖFK varit så tydlig i att han kan tänka sig att komma tillbaka. Utnyttja den möjligheten om den uppstår.

Otroligt viktigt att spelare som Stolt och Adjoumani fortsätter. Jag tror fortfarande också mycket på Karlsson Grach. Blir Outtara spelbar är det en riktigt bra spelare. Novaks utveckling lovar också gott.

En spelare som behöver utvecklas är Amatkarijo, och då vad gäller inställningen till medspelarna. Det räcker inte med att vara den bästa på ett antal saker, om inte rätt inställning finns till lagspelet. Tänk hur han skulle kunna explodera som viktigaste spelaren i laget om det sitter. Jag tror att Ghanoum kan bli riktigt bra. Brendon blir fortsatt en av de allra viktigaste spelarna. Jag hoppas att Mazur, liksom alla andra Ukrainare, får uppleva fred och uppbyggnad av landet. Jag tror att hans något vingliga form mycket har sin förklaring i att det inte är så lätt att alltid fokusera på fotbollen när mängder av nära och kära ständigt lever under risk att förlora sina liv. Han är för mig en mycket viktig spelare när han fungerar som bäst. Kan Kroon få lagom med speltid, och då utnyttjas som bäst kommer han att göra väldigt mycket nytta. Därutöver har Weilid en riktigt bra högstanivå, men nådde dit lite för sällan under 2022. Vi har också två av de bästa målvakterna i Superettan genom Keita och Mills. Det finns fler att nämna, men här ser jag kärnan bland klara spelare.

Kan Stefan Lundin sedan hitta tre spelare som lyfter truppen, genom övergångar eller lån, så ser säsongen riktigt rolig ut. Det enda tydliga önskemål jag har är en arbetshäst med spelsinne på mittfältet. I övrigt tycker jag att personligheten är viktigare än positionen. Det ska vara spelare som är beredda att ge allt, och har förmågan att göra sina medspelare bättre.

Gott Nytt År alla läsare av Fotbollz och alla styrelsemedlemmar, ledare och spelare som gav oss en fortsättning på sagan ÖFK!

Jag kommer att uppdatera denna korta betraktelse senare. Vi kan konstatera att ÖFK gjorde en enorm uppryckning sedan i torsdags och visade sig vara ett betydligt bättre lag än Falkenberg. Men att då släpps till fyra solklara chanser, som normalt gett två-tre mål i baken, kändes onödigt.

Men alla i ÖFK ska ändå ha ett stort beröm, med ett extra omnämnande till Keita, Ghanoum och kämpen Fritzson. Även stort plus till Stolt som bäddade för att det till slut nästan måste komma en straffavblåsning.Första halvlek var lysande, förutom svårigheterna att skapa riktigt bra chanser. Starten på andra var hemsk, men efter Kroons straff var kämpatakterna totala och ÖFK skulle bara segra.

Jag tackar jämtarna för publikstödet, och vi kan nu se fram emot kommande säsong med tillförsikt. Det finns mycket mer att skriva, men det kommer senare.

Här följer en kort betraktelse över en match som spelmässigt blev en besvikelse för mig, men resultatet är jag relativt nöjd med.

Jag blir förvånad över hur hackigt och slarvigt ÖFK:s spel blev i denna viktiga match, både offensivt och defensivt. Många felpass över hela planen, och alltför lössläppta Falkenbergsspelare. Men det var endast periodvis som Falkenberg fick ordning på sitt eget spel. Först trodde jag att det tidiga ledningsmålet skulle bidra till att ÖFK släppte loss, men det blev istället ängsligt.

Det är svårt att veta vad matchplanen var, och hur mycket den långa resan störde. Det borde inte ha varit alltför mycket nerver som störde, så jag är konfunderad över insatsen. Falkenberg är ett lag som visade upp många fina intentioner och var ofta oförutsägbara. Därför Viktigt att inte ta något för givet inför returen. Trots allt nu en klar fördel att avsluta hemma inför stor publik. ÖFK har ett något bättre lag enligt mig, och nu gäller det att inte bli ängsliga. Jag vet att ÖFK kan så mycket mer än vad som visades idag. Därför är jag tämligen säker på att det blir en bättre match på söndag.

Betyg:

Mills 3 (Gör i stort vad han ska)

Ghanoum 3 (En hyfsad match med relativt få misstag)

Novak 3 (En svag trea, då han var ett uns stabilare än sin mittbackskollega)

Mazur 2 (En av hans svagare matcher i ÖFK-tröjan)

Adjoumani 3 (Stämde inte som det brukar, men godkänd)

Brendon 3 (Skänker även i denna match ett lugn med sin bollsäkerhet)

Amatkarijo 3 (Jobbade hyfsat, men sådär insats)

Fritzson 3 (Inte heller här någon stark trea)

Weilid 2 (Syntes inte så mycket positivt)

Kroon 2 (Tappade ofta boll, och kom inte till)

Stolt 3 (Jobbade inledningsvis och oroade, men syntes allt mindre)

Österholm 3 (Gjorde nog det han skulle)

Bellman 3 (Tveksamt godkänd)

Jag kan konstatera att de positiva vibbarna från träningsmatchen mot Dalkurd blev som bortspolade. Jag har ju inte sett något av de positiva träningarna som gav Powell stora förhoppningar, men nu är det dags att fråga sig varför det inte går att omsätta dem i matchsammanhang. Och eftersom jag inte sett träningarna borde jag inte ifrågasätta laguttagningarna heller, men visst har jag frågetecken.

Nu dryper ångesten inför matchen mot Utsikten, och motståndarnamnet är lätt att associera till. Ska ÖFK:s utsikt mot nytt kontrakt finnas kvar så gäller det att förbättra kommunikationen och skapa en positiv desperation i det offensiva spelet.

En något mer trovärdig matchanalys och spelarbetyg får troligen vänta till imorgon. Jag tror att jag prioriterar att titta lite mer på damlandslagets Brasilienmatch först.

ÖFK höll ihop en hel match vilket jag ser som en tydlig framgång. Det skapades även några halvhyfsade chanser, så det finns lite framtidshopp. Faktiskt 10- 4 i avslut, varav 3- 2 på mål. Men fortfarande sker en hel del onödiga mindre och några rejält farliga misstag. Dock i mindre utsträckning än i de flesta av de tidigare matcherna.

Sedan blir det lite kramp i mina fingrar. Vad ska jag skriva? Men det är väl ett tecken på att det egentligen var en ganska tråkig match utan större saker att jubla åt, eller att klaga på. Det viktigaste för mig är dock att ÖFK ikväll kändes som ett lag, där faktiskt alla jobbade för varandra. Om det nu går att fortsätta att skapa trygghet i gruppen och en tro på att det ska gå att klättra i tabellen, så kan det bli poäng även i Eskilstuna. Det skulle ge ett avstamp till att ta nya tag när matchandet återupptas i juli, utan att krisen är alltför djup.

Det jag nu saknar är fler djupledslöpningar, och att bollen ibland faktiskt kommer till de spelare som någon gång dristar sig att ta den löpningen. Och varför ska Hörberg ta alla, precis alla, fasta situationer? Ni vet att jag tjatar om variation, och det är ett av flera exempel på bristen av det. Det slogs en del crossbollar, men ack så dålig precisionen var i de flesta fall.

Men avslutningsvis ändå ett klart plus till den defensiva laginstasen över hela planen, då Örgryte inte tilläts att skapa så många chanser, som de faktiskt gjort i de flesta av deras tidigare matcher.

Mills 3 (Sattes inte på så svåra prov)

Hörberg 4 (Fungerade bra även i defensiven, och skapade en del framåt.

Amoran 3 (För många halvdana passningar hindrar ett högre betyg)

Mazur 4 (Han är en riktigt bra värvning)

Sivertsen 2 (Känns inte trygg och stabil)

Sinyan 2 (Skapar inte mycket och har lätt att bli lite vårdslös i sitt spel)

Issah 3 (Försvinner ibland oväntat mycket, men gör också mycket rätt)

Bellman 4 (Roligt att han är tillbaka. Är i år viktig på planen med sin inställning)

Kroon 3 (Vill fortfarande se att han lyfter blicken mer)

Amatkarijo 3 (Oerhört ojämn, men hamnar totalt på det betyget)

Kadiri 3 (Knappt godkänt. Jag längtar efter att han ska explodera)

Weilid 4 (Känns trygg och företagsam)

Fritzson 3 (Ok)

Karlsson Grach 3 (Hände mindre än vanligt, men ett par riktigt bra aktioner)

Dosis 3 (Ok)